Att skydda krypgrunden eller vinden från fukt, lukt & mögel har aldrig varit enklare!

Sanera radon

Sanera radon – den dolda hälsofaran

Vi vet idag att den radioaktiva radongasen och dess sönderfallsprodukter är skadliga för människor. Från epidemologiska studier hos gruvarbetare och boende i hus med hög radonhalt vet man att radon bidrar till lungcancer. I Sverige beräknas ca 400 dödsfall årligen inträffa p g a radon. Det finns alltså goda skäl att sanera radon i huset om man uppmätt för höga radonvärden, 200 Bq/m3 (Becquerel per kubikmeter inomhusluft). Sverige och Finland är tack vare sina rika uranfyndigheter extra utsatta för radon.

Vart kommer radon ifrån?

Innan man gör en radonsanering måste radonkällan fastställas. Det finns tre huvudsakliga källor till radon i hemmet: marken under huset, byggnadsmaterialet och hushållsvattnet. Radon från byggnadsmaterialet kommer främst från så kallad blåbetong, en betong som tillverkats på bas av alunskiffer, men förekommer också i tegel och betongprodukter som framställts av slagg från bl a järnmalm. Radon förekommer alltid i viss mängd i hushållsvattnet och i bland i så hög halt att det både är en hälsofara och kan påverka mängden radon i luften. Radon i marken förekommer över hela Sverige och har som regel störst koncentrationer i på grusåsar och lägst på ler- eller siltmark. Problemen med radon är störst där det förekommer uranrika graniter eller alunskiffer, exempelvis stor-Stockholm, Närke och Västra Götaland. För att fastställa var radonet kommer ifrån utförs vanligen mätningar i jordluft och i vattnet, inomhus mäts gammastrålningen. Detta leder radonkonsulten till en slutsats om radonkällan.

Hur man sanerar radon

Efter att man har konstaterat varifrån de höga värdena av radon kommer kan man sanera radonet.

Sanera radon i hushållsvatten

Radon i hushållsvattnet är enkelt att sanera med en radonavskiljare, en utrustning som luftar vattnet innan det används i hemmet vilket skiljer av huvuddelen av radongasen. I enklare fall kan det räcka att bara arrangera en kraftigare ventilation i våtutrymmena för att framgångsrikt sanera bort radon.

Sanera radon i byggmaterial

Radon i byggmaterialet kan i enkla fall saneras med förbättrad ventilation inomhus. I svårare fall väljs vanligen en av tre metoder

  • Byta ut allt material som innehåller höga värden av radon
  • Montera material som inte släpper igenom radon på väggar och golv som är utförda i radonhaltigt material
  • Ventilerade väggar och golv anordnas där byggnadsmaterialet är radonhaltigt

Saneringsmetoderna har som regel goda resultat om de utförs fackmannamässigt. Applicering av radontätt skikt kan leda till fuktskador om ytan som skall täckas utgör källarvägg eller golv mot mark är ventilerade väggar och golv att föredra som metod att sanera radon eftersom denna metod även håller torrt.

Sanera radon från marken

Radon i marken saneras olika beroende på grundläggningsmetod. Enklast att åtgärda är hus på krypgrund eller torpargrund, svårast är hus med platta på mark och källare.

Sanera radon från krypgrund

Hus med krypgrund eller torpargrund åtgärdas genom att ventilationen kontrolleras med en fläkt. I enklare fall tätas inte grunden utan mängden radon reduceras med en ökad luftomsättning. Fläkten bör fuktstyras så att större ventilation erhålls när det är torrare utomhus än i krypgrunden så att radonsaneringen inte leder till en fuktskada. Ett sådant system är TrygghetsVakten Pro-X. I svårare fall med högre värden av radon, som behöver saneras, tätas grunden och undertryckssätts med en fläkt. Även i detta fall fuktstyrs fläkten så att mer ventilation erhålls när det är torrare utomhus än i grunden men fläkten skall styras så att ett litet undertryck alltid uppstår i grunden i förhållande till boytan. Ett sådant system är TrygghetsVakten Pro-S. Energiförbrukningen på detta system är som regel 8 kwh / kvm och år.

Sanera radon från betongplatta (platta på mark)

Hus med platta eller källare radonsaneras antingen genom att ventilationen ökas genom installation av frånluft eller till- och frånluftssystem, eller genom att en radonsug eller radonbrunn anordnas. Bägge metoderna för radonsanering misslyckas relativt ofta, enligt Boverket i ca 10 – 25% av fallen, även om de naturligtvis oftast sänker mängden radon. Ökad ventilation kostar oftast i storleksordningen 2000 kwh per år, en radonsug drar ca 500 kwh och en radonbrunn ca 700 kwh.