Intelligenta avfuktare för att skydda krypgrund och vind mot fukt, lukt, radon eller mögel

Platta på mark

 

 

 

Metoden med betongplatta på mark kom till Sverige från USA under 50 talet som ett enklare sätt att grundlägga. I USA hade det fungerat ganska bra med denna konstruktion på grund av ett gynnsammare klimat och annan jordmån. I Sverige visade det sig var större problem. Med vår jordmån och vårt klimat visade det sig att fuktvandringen från betongen in i träkonstruktioner, såsom syll, i fastigheten blir omfattande. I vissa fall placerades det även spikreglar i betongen för att kunna fästa ett övergolv samt isolera plattan från ovansidan. Dessa angreps snabbt och genererade lukt, mögel och röta.

Dagens konstruktion av platta på mark är avsevärt säkrare när den utförs på rätt sätt. Idag isolerar man mot marken innan man gjuter plattan. Man gjuter i regel in vattenburen golvvärme i plattan vilket ger en vettig värmeekonomi.

Baksidan på de moderna betongplattorna är att de inte längre är någon billig lösning samt att de är en oflexibel lösning.

Ex.Vill man göra om i köket och avser att flytta avlopp och vatten så kräver det mycket stora arbetsinsatser. En annan risk med platta är om man får en vattenläcka ifrån ex en diskmaskin. Denna läcka skulle med en källare eller krypgrund ha begränsats till ett mindre område då vattnet kan ta sig genom konstruktionen. Med en modern platta så har vattnet ingenstans att ta vägen och risken är att det sprider sig över ett större område med en större sanering med avfuktning som följd.

Varför blir det fuktskador med platta på mark?

Platta på mark är ett modernt namn för en grund som läggs direkt mot mark och används som undergolv i fastigheter utan källare. Från 60-talet och fram till 80-talet byggdes ett stort antal hus med platta på mark. Med tiden visade det sig att en stor del av dessa hus drabbats av fuktproblem som kom från undergolvet.

Man antog att då att golvet ej kunde ha kontakt med marken och att krypgrunder var lösningen på problemet. Det blev bättre men inte riktigt bra, man skyddade nämligen inte krypgrunderna mot sommarkondens.

 

Platta på mark, källare och krypgrund har gett upphov till fuktskador såsom mögel och röta, i ungefär lika stor omfattning. Flera fall av allergiska reaktioner började dyka upp och begreppet sjuka hus var i och med detta fött.

 

Det huvudsakliga skälet till att platta på mark inte fungerade tillfredsställande var att plattan blev kall i det att isoleringen placerades ovan plattan. Men det fanns också problem med en stor känslighet för brister i dränering och dagvattenavledning. Når vatten plattan sugs det omedelbart upp och det tar lång tid på sig att torka ut. I moderna konstruktioner undviks kondensering mot plattan men problemen med den höga känsligheten för brister i vattenavledningen kvarstår. Felfallen är dock färre än tidigare.

Platta på mark är en oflexibel konstruktion. Det är inte möjligt att t ex höjdjustera en platta efter en marksättning, något som med krypgrund är ganska enkelt. Det är också svårt att reparera t ex ingjuten golvvärme eller att flytta en toalett. Omfattningen av vattenskador tenderar också att vara större eftersom plattan torkar så långsamt.

 

Inåtriktad ångvandring från marken.

En platta på mark kan liknas med ett lock som läggs direkt på marken. Den naturliga avdunstningen från marken hindras och den fuktiga luften under plattan i ett singellager blir mättad med vatten ånga. Då betongplatta gjuts direkt på singel eller makadam blir luftens relativa fuktighet närmare 100 %, hela vägen upp till ovansidan av betongplattan.

Detta skapar ett högre ångtryck från den fuktiga jordluften och blir högre än inomhus. Detta ”trycker” i praktiken upp fuktig markluft genom betongplattan. Detta kallas för inåtriktad ångvandring.

Samma gäller för en nyligen gjuten betongplatta. Uttorkningen av denna kan endast ske uppåt, En tillräcklig uttorkning erhålls således endast i betongplattans övre skikt, eftersom betongplattans undersida vilar på fuktigt grusmaterial. Detta i kombination med att vattenånga i jordluften trycks upp i betongplattan skapar en omfattande fuktrisk. Det riktigt farliga med denna typ av fuktskada är att den tar lång tid och sker långsamt. Det gör det svårt för de flesta att kunna härleda skadan till dessa omständigheter.

 

kapillärsugning

Betongplattor som gjuts på sandigt grus, sand, mosand, morän, eller lera kommer alltid suga upp mycket fukt från marken. Detta gäller även fyllning mot kantbalkarnas sidor (socklar). Dessa skador kommer då snabbt. Singel och makadam ger avsevärt lägre mängder fukt jämfört med dessa jordarter. Något säkert skydd mot fukt erhålls inte ens med tvättat stenmaterial vid normala tjocklekar på det kapillärbrytande skiktet. En mindre nedsmutsning av materialet förstör hela egenskaperna och materialet är i praktiken förstört.

 

Bristande dränering

Det är förekommer att fuktskador i platta på mark beror på brister i dräneringen. Då grundläggningsdjupet är litet kommer sällan grundvatten upp till betongens underkant, men med en svag dränering följer nästan alltid att dagvattnet tidvis står högt. Det leder till att plattan snabbt absorberar vatten som sedan tar mycket lång tid att torka ur. Under tiden uppstår ofta fuktskador.

 

Fukt på grund av ytvatten

Om markytan kring grunden lutas mot plattan kommer kan ytvatten sugas upp av betongen.

Täta skikt på golven

Då fukt alltid måste kunna torka ur från något håll är det en stor risk att använda täta golvmaterial såsom plastmattor, linoliummattor eller plastade trägolv. Framför allt om betongplattan inte är utförd enligt modern byggstandard.

Betongplattan blir då fuktig under övergolvmaterialet. Lim och organiskt material blir vått, vilket leder till fuktproblem och i förlängningen lukt och mögel. Även täta skikt på utsidan av betongplattan skapar problem med uttorkningen. Syllar av trä får ofta höga fuktvärden. Puts på socklar kan frostsprängas av inbunden fukt.

 

Takavvattning som inte rinner från huset

Ett stuprör som släpper ut vatten en bit över marken kan skapa en grop intill sockeln. Gropen samlar upp vatten som sugs upp av betongen.

En enda av dessa konstruktionsmissar kan var tillräckligt för att skapa ett omfattande fuktproblem med mögel, dålig lukt och kostsamma reparationer som följd.