Sveriges vindar kan vara en katastrof i vardande för Sveriges fastighetsägare. Många vindar har en konstruktion som bjuder in fukten. Det kommer ständiga rapporter i media om mögel i badrum och krypgrunder. Före sommaren larmade Rapport om fuktskador och mögelproblem på fasader. Men vindarna är det tyst om. Ändå har mer än hälften av Sveriges husbestånd kallvindar som står och möglar. Är det ett mindre problem bara för att möglet är ovanför våra huvuden?

I vår strävan efter att skapa energisnålare fastigheter glömmer vi lätt att värmeläckage har en funktion. Vårt sätt att konstruera krypgrunder, vindar och putsade fasader har historiskt sätt klarat sig bra utan fukt och mögelskador tack vare ett visst värmeläckage. Till exempel har de flesta äldre vindar klarat sig utan mögelskador på grund av varma murstockar som går genom vinden eller en mindre mängd isolering i vindsbjälklaget. När man tar denna befintliga konstruktion och ersätter värmekällan i huset med fjärrvärme eller annan icke förbrännande värme eller ökar isoleringsmängden på vinden kommer det ovillkorligen att skapas ett klimat gynnsamt för mögel på vinden. Skillnaden mellan olika fastigheter är tiden. För eller senare kommer det börja växa. Detta gäller såväl gamla som nytillverkade hus.

Lite vindbyggnadshistoria

Förr byggde vi med branta tak med lite nattutstrålning av värme. Vindarna kyldes inte ner så mycket klara vinternätter. Den kraftigt dimensionerade råsponten och sparsamma isoleringen skapade vintertid ”uppvärmda” kallvindar. Ju kallare nätter desto mer eldade vi, spillvärmen från skorstenar förhindrade kondens på kallvindarna och ökade självdragsventilationen via de uppvärmda skorstenskanalerna. Detta stoppade fuktvandring i husen.

På 30-talet blev takytorna flackare med större nattutstrålning mot rymden. Vi drog in vatten i husen. Lortsverige började bada och duscha, vilket ökade mängden fukt som samlades i takkonstruktionerna. Från 1960 började vi använda el, fjärrvärme och senare andra ickeförbrännande uppvärmningsmetoder, vilket gjorde att självdraget minskade och i vissa fall slutade fungera. Samtidigt övergav man fuktabsorberande isoleringsmaterial som kutterspån till förmån för stenull, mineralull och liknande.

Vid den första oljekrisen på 70-talet sattes”ångspärrar” upp för att förhindra fuktvandring. Energisparprogram innebar att vindarna isolerades och fönster tätades. Samtidigt öppnades takfoten för att förhindra isbildning på hängrännor, vilket ökade kondensproblemen på vindar klara, kalla vinternätter. Efter 1980 observerades mögelproblem på vindar. Lösningar som prövades var ökad ventilation på vinden genom ”mögelstoppers”, som ökade den spontana genomluftningen. Detta ledde till ytterligare kondensbildning.

Problemet med uteluftsventilerade vindar

En uteluftsventilerad vind har två skilda problem som bägge beror på att vindsutrymmet ofta är kallt, särskilt stjärnklara nätter och under vintertid. Dels kan varm luft strömma upp genom otätheter i vindsbjälklaget från boytan och när den når vinden kyls luften ned mot yttertakets insida varvid kondens i form av rimfrost kan uppstå. Dels kan varmare luft ventileras in genom takfotsventilationen och även den kyls mot taket vilket kan ge upphov till kondensation eller förhöjd relativ fuktighet. Resultatet är att taket kontinuerligt absorberar fukt under den kalla årstiden. När temperaturen stiger igen under tidig vår genererar detta mögelpåväxt.

Hur räddar vi våra vindar?

Då problemet med mögel på vinden i huvudsak handlar om temperaturskillnad och då framför allt utkylning av vindsutrymmet behöver man antingen minska fukttillskottet och eller öka värmen i utrymmet. Detta uppnås mycket enkelt med vår produkt TrygghetsVakten Vind Classic. För att ytterligare skapa ett friskt klimat på vinden kan även se över frånluftsventilationen i fastigheten med start i de fuktigaste utrymmena.

Att i efterhand försöka montera en ångspärr är oftast lönlöst då detta är både komplicerat och riskfyllt.

Ett alternativ som har visat sig vara effektivt är dock att isolera taket på utsidan av råsponten. Det finns idag flera tillverkare av denna typ av lösning. Nackdelen med denna typ av lösning är att det ofta kräver bygglov och att kostnaden kan bli ganska hög.

Sammanfattningsvis så kan vi genom att lyfta fram problemet i allmän kännedom också få fram sunda, energieffektiva lösningar innan skadorna förvärras. Även om mögel på vinden inte är lika allvarligt som mögel i innemiljö, så handlar det om väldigt många hus och väldigt stora kostnader; en tickande mögelbomb.