Som entreprenör och tillverkare får jag då och då frågor om rotavdraget. För vår egen del påverkas vi mycket lite, men våra installatörer som är återförsäljare drabbas desto mer.
Rotavdraget kan det lite grovt sammanfattas:
Rotavdraget innebär att de som har villa och bostadsrätt får göra skatteavdrag med 50 % på belopp upp till 50 000 kronor för arbetskostnaden när man anlitar hantverkare för renovering, ombyggnad eller tillbyggnad av bostaden. Det är kopplat till individen, så är man två delägare drar man av 50 000 kronor var. Det samordnas också med hushållsnära tjänster, så utnyttjar man det ena så begränsar det det andra. Det gäller dessutom enbart arbete, inte materialkostnad.
Från och med juli i år, så kommer det hela ske genom ”fakturamodellen”. Då betalar köparen halva arbetskostnaden direkt och utföraren kvitterar sedan ut den andra halvan från Skatteverket. Uppgiften att begära ut skattereduktionen flyttas därmed från köparna till utförarna.
Allt är inte solsken
Idén med att få en viss rabatt när man som privatperson köper tjänster är enligt min mening ganska bra. Det rensar bort en hel del svartjobb och sätter entreprenörer i arbete.
Det första problemet jag ser är att man begränsar avdraget till ombyggnad och reparation av fastigheter.
Varför skall snickare, elektriker och VVS-tekniker gynnas mer än bilmekaniker, massörer och frisörer? Är inte det diskriminerande?
Borde inte det råda någon form av balans kring olika tjänsteleverantörer?
Det andra problemet är minst lika intressant. Varför lägger man all byråkrati på entreprenören?
Ett exempel (alla priser ex.moms om inte annat anges):
Om jag skall installera en TrygghetsVakt i en krypgrund för en kund så räknar jag fram ett fastpris på detta.
För resonemanget räknar jag på en TrygghetsVakten Krypgrund Extra som kostar 8 784 kr.
Krypgrunden är redan förberedd med el och marktäckning så installationen kostar 5 000 kr.
Det blir totalt 13 784 kr för kunden (eller 17 230 kr inkl moms).
När jag nu skall fakturera kunden för arbetet skall kunden enbart betala halva arbetskostnaden.
Det ger ett totalpris för kunden på 11 284 kr (14 105 kr inkl moms), resterande 2 500 kr skall jag kräva in av skattemyndigheten.
För att försäkra mig om att få betalt, så bör jag redan i förhand ha kontaktat skattemyndigheten. Där kan jag få besked om att kunden inte har använt upp sin pott med pengar. Skulle de ha gjort det, så får jag inte en krona av skattemyndigheten.
Hmmm…
Långt ifrån alla entreprenörer är speciellt byråkratiskt vana, eller förtjusta. Vi reder oss, men är mer intresserade av affären och genomförandet än pappersarbetet.
Hur mycket av min tid kan rimligen tas i anspråk för pappersarbete och telefonkontakter med myndigheterna?
Och kanske ännu viktigare ur principiell synvinkel: hur länge skall jag agera bank för skattemyndigheten?
Vad händer om det blir något strul såsom att kunden redan har använt sina 50 000 kr. Skall jag då försöka kräva in dessa pengar i efterskott från kunden?
Det grundläggande felet, är att man inte förstår vem som är problemägare. Det är kunden, inte entreprenören, som direkt får ut något av rotavdraget. Entreprenörens fördelar är att det blir lättare att sälja, inget annat.
Överhuvudtaget är det nuvarande rotavdraget ett system med goda föresatser, men där man lyckats krångla till genomförandet genom att koppla ihop det med andra avdrag och genom att lägga ansvaret på tredje person.
Vore det inte enklare om rotavdraget hanterades på samma sätt som resor till och från arbetet. DVS genom deklarationen och ett avdrag på skatten? Det är ju ett system som fungerat i många år. Om kunden har bråttom att få tillbaka sina pengar kan dom ju alltid jämka.
Läs gärna mer om rotavdraget på här.
Jag tyckte först att det här med fakturametoden var ett korkat förfarande som sätter hantverkaren i sämre läge, men har nu fattat bättre.
ROT-avdraget är en fantastisk möjlighet för hela branschen och de människor som äger sin bostad (orättvisan ligger snarare i att hyresgäster inte får del av detta). Det kan generera miljarder i omsättning på privatmarknaden, som sin tur spiller av på materialleverantörer och till och med på en stackars byggkonsult:)
Sköter hantverkaren sitt avtal med kunden rätt så behöver han inte ligga ute pengarna längre än normalt, kunden är den som får problem om inte avdraget går igenom. Risktagandet ekonomiskt är inte större än förut och administrationen är enkel. Om Skatteverket fixar sin hantering på utlovade 10 dagar så är detta en kanongrej.
[...] till mycket gott By sync Skrev nyss en kommentar på Tryggehtvakten men tyckte att den kan ju lika gärna stå på Syncbloggen, så jag citerar mig [...]
@Sync
För att förtydliga. Jag tycker det är ett bra system i botten och är helt övertygad att det kan öka omsättningen för massor av hantverkare. Problemen är varför det enbart är hantverkstjänster som skall beröras. Varför skall enbart dessa yrkesskrå gynnas och inte andra?
Du skriver ”Sköter hantverkaren sitt avtal med kunden rätt så behöver han inte ligga ute pengarna längre än normalt, kunden är den som får problem om inte avdraget går igenom.”
Det första problemet är att de flesta småfirmor varken har tid eller kunskap för att hantera byråkratin. Det andra är att potentialen för en fakturatvist är stor om hantverkaren behöver skicka ytterligare en faktura till kunden när det i efterhand har konstaterats att kunden redan har nått taket på avdraget.
Kontentan är att genom att använda fakturamodellen skapas en onödigt stor byråkrati för småföretagaren när det i praktiken hade blivit byråkratifritt med ett skatteavdrag.
[...] Trygghetsvakten är mer resonerande men är lite inne på samma spår att det blir ett stort bekymmer för företagaren. Byggahus.se har konsumentperspektivet, det är bra. Byggahus-bloggen heter nästan likadant men [...]