Nu är vi inne i den mest känsliga delen av året när det gäller fukt i krypgrunder. Efter en varm och fuktig sommar går vi in i rötmånaden Augusti. Det är under denna tid som flest skador uppstår i krypgrunderna. Utomhusluften är varm och relativt fuktig och krypgrunden är kall. När det varma, fuktiga luften kommer i kontakt med den kallare luften i krypgrunden blir det lätt kondens. Kondensen går in i materialet i grunden och olika former av mikroorganismer frodas. Genom att montera en TrygghetsVakt innan eller under denna tid minskas effektivt risken för skador i krypgrunden.

I fredags kväll lanserade vi vår nya hemsida. Det har varit månader av arbete för att få till allt som vi vill ha det och skapa en struktur på allt material.
På lördag eftermiddag försvann allt.
Efter det massiva regnvädret över södra Sverige och Danmark har hallen som vår server står i blivit strömlös och vattendränkt.
TrygghetsVakten som är specialiserade på fuktskydd har drabbats av en fuktskada.
Nästan lite ironiskt.
Tyvärr kan vi nog inte tillföra så mycket hjälp då det snarare handlar om pumpar än avfuktare i detta fallet.
Nu är sidan äntligen upp igen och vi hoppas att det inte ställt till några problem för er.

Idag är vi stolta då vi äntligen fått ut vår nya hemsida. Det har varit en lång resa då vi inte vill att några av våra gamla artiklar skall försvinna i cyberrymden i samband med en flytt och omstrukturering.
Vår tidigare hemsida började bli lite oöverskådlig och flera av våra besökare har upplevt det svårt att hitta rätt. Med vår nya struktur hoppas via att det skall bli lite mer överskådligt och att de flesta skall finna vad dom söker.

En av de större förändringarna är att vår populära fuktordbok har blivit mer lättöverskådlig. Detta gör också att vi kommer att lägga upp fler förklaringar kring fukt, mögel och byggnadskonstruktion igen så snart vi hinner och och behov av förklaringar uppstår.

Vi har sedan tidigare flyttat över vår butik till en egen plats för att lättare kunna hantera betalningar direkt över Internet.

Jag hoppas att alla återkommande och nya besökare skall känna sig välkommen och finna våra artiklar nyttiga och intressanta.

Självklart tar vi emot synpunkter på förändringar och förbättringar med öppna armar.

Ha en riktigt trevlig sommar!

Nu har vi fyllt på med lite nya produkter i vår butik. Närmare bestämt skyddsprodukter. När du installerar din TrygghetsVakt är det viktigt att man har rätt skydd. Att utsätta sig för mögel, mykotoxiner eller damm som finns på de flesta vindar och krypgrunder är inte bara onödigt utan ibland till och med farligt.
Därför har vi kompletterat vår butik med de mest grundläggande skydden.

Engångsoverall av bra kvalité

Engångsoverall Microguard 2000

Halvmask från Sundström med filter

Sundströn Halvmask

För att vara bra skyddad i en krypgrund med mögel skall man ha både partikelfilter av typen SR 510 P3 samt ett förfilter 221

Vi har även tagit hem ett par riktigt bra skyddsglasögon

Worksafe 2000 skyddsglasögon

Glasögonen är av så kallad cyklopmodell och går utmärkt att använda även om du har glasögon.

Jan Öjvin Swahn

Kanske inte denna typ av glasögon dock…

Jag läser idag i tidningen Borätt att fastighetsägare kan spara stora summor genom att tilläggsisolera vinden. Det är i sig en strålande idé men att inte i samma artikel beskriva riskerna med att öka mängden isolering på vinden är att betrakta som tjänstefel.

Vind som saneras efter en oförsiktig tilläggsisolering

Genom att öka isoleringsmängden på vinden behåller du mer värme i boytan. Detta innebär att en mindre mängd värme läcker upp på vinden. Mängden fukt som transporteras från boytan upp på vinden är i princip oförändrad. Då kall luft kan bära mindre vatten än varm luft, skapas det snabbt kondens. Detta i sin tur gör att det skapas ett mycket gynnsamt klimat för mögel och svamp.

Självklart bör fastighetsägare göra allt för att spara energi men inte på bekostnad av en hälsorisk. I denna artikel borde det ha varit med ett stycke om effekterna av att hindra spillvärme att ta sig upp på vinden och att det finns lösningar på även det problemet.

För exempel TrygghetsVakten Vind

Har under senaste veckan skummat igenom Boverkets senaste rapport. Det är en massiv rapport på 150 sidor som skall illustrera hur det, ur ett fuktskadeperspektiv, står till med våra fastigheter i Sverige.
För oss i fuktbranschen är det viktig läsning då denna typ av rapporter ligger till grund för hur fastigheter skall hanteras i framtiden. En stor del av rapporten innehåller bra statistik kring fukt och mögel i våra fastigheter men som alltid när det är sammanställs rapporter i denna omfattning är det en del råd som kanske inte är helt glasklara.

I en bilaga till rapporten finns det en lista på orsaker och förslag på åtgärder. I stycket om kallvindar finns det en del mer att önska.

Under stycket kallvindar föreslås att man skall riva ner innertaket på övervåningen för att montera en ångspärr i efterhand. Detta är en mycket dyr åtgärd som i bästa fall hjälper vinden en del under 10 till 15 år om det alls är möjligt att genomföra. Anledningen till denna korta skyddstid är att ångspärren med stor sannolikhet inte kommer att var helt tät längre än så. Dels bryts plasten ner med tiden och dels kommer fastighetsägaren troligen vilja förändra något under denna korta tid. Infällda lampor i taket, väggfast hyllor etc. Det räcker med ett hål stort som en penna i ångspärren för att det skall kunna uppstå problem på vinden.

Mögel växer från takfot och upp mot nock

Att takfotsventilationen är igensatt anges även det som ett problem. Detta är i sak helt felaktigt. Vår, SBUF och större delen av branschen anser att takfotsventilationen i sig är en av de största orsakerna till för höga fuktvärden och mögeltillväxt på vinden.

Hela vindsproblematiken bygger på att utrymmet är för kallt i förhållande till den mängd fukt som kommer in i utrymmet. Fukten kommer i de flesta fallen från felaktigt utförd ventilation i vindsutrymmet samt fuktvandring från bostadsytan.

Enkelt förklarat.
Om du har lite isolering mellan boytan och vinden kommer du att, med fukttransporten, få med dig en del värme upp på vinden. Ju varmare luften är ju längre från kondensation. Ökar du isoleringsmängden kommer det att vara nästan samma mängd vatten som tar sig upp på vinden men mindre värme. Samma mängd vatten med mindre mängd värme gör att kondensationen sker tidigare.

Med en ökad ventilation på vinden kommer den spontana ventilationen att öka. Detta innebär i praktiken att det är mycket sannolikt att du kommer att tillföra mer vatten på vinden än med mindre ventilation. Speciellt stjärnklara nätter på vintern.

En annan mycket vanlig orsak till för höga fuktvärden på vinden uppstår när, ett byte av värmekälla i fastigheten genomförs. När du har en förbrännande värmekälla såsom olje- eller ved eldning tar pannan en hel del luft med sig i förbränningen. Detta i kombination men varm murstock skapar ofta en bra frånluftsventilation som ökar ju kallare det är. Med ett undertryck i fastigheten minskas fukt och lufttransporten upp mot kallvinden. Byter du då ut denna uppvärmning till en som inte är förbrännande kommer de flesta fastigheter att ha för lite frånluftsventilation. Med ett högre tryck i huset kommer det ovillkorligen att transporteras mer fukt upp på vinden.

Lösningen är i praktiken mycket enklare än så.

• Har du för lite frånluftsventilation i fastigheten så bör du öka denna
• Fungerar inte ventilationen på vinden korrekt bör du se till att styra denna ventilation.
• Är det för kallt på vinden är det en bra idé att minska nedkylningen.

På TrygghetsVakten-språk betyder detta TrygghetsVakten Vind Classic samt en aktiv frånluftsventilation i boytan.

Boverket har i dagarna släppt en omfattande rapport kring fuktskador i småhus. Det är spännande läsning för den som bryr sig om sitt hus. För Boverket blev det en överraskning att andelen fastigheter med fukt och mögelskador var så omfattande. Tyvärr kan jag inte hålla med. Under dom åren vi arbetet med fuktskydd i småhus har jag sett så många hus med mögel, röta och dålig lukt att jag gissat på 50 till 75 % av alla småhus har någon form av mögelskada.
Chalmers släppte en rapport för några år sedan där dom inspekterat vindar på västkusten. Chalmers konstaterade att mer än 75% av dessa uteluftsventilerade vindarna var påverkade av fukt och mögel.

I rapporten har dom bland annat konstaterat följande.

• 38 % av alla småhus har en fuktskada
• 1/3 del av dessa skapar en farlig inomhusmiljö på grund av mögeldoft.
• I 60 och 70-talshusen är luktsmitta som vanligast.
• 23 % av alla vindar är mögelskadade.
• 2/3 delar av dessa har omfattande påväxt

Läs hela Boverkets omfattande rapport Här!

Flera olika aktörer inom media har uppmärksammat rapporten om fukt i småhus.

Mer om mögel på vindar.

Henrik Ekelöf och Fabian Hasselby har gjort ett examensarbete som heter ”Fuktförebyggande åtgärder för ett bättre klimat i den småländska stenkyrkans krypgrund”
I denna rapport utreder dom olika åtgärder för att skapa ett fuktsäkert klimat i en Småländsk stenkyrkas krypgrund.

Dom skriver bland annat:
”Åtgärdernas energisystem bör alltid styras efter mögelrisken för att garantera ett bra klimat, dessutom är detta nödvändigt för att åtgärden skall vara energioptimerad. Vid frambringandet av ett mögelfritt krypgrundsklimat bör termostatstyrd reglering undvikas på grund av möglets förmåga till tillväxt vid samtliga temperaturer. En hygrostatstyrd reglering är även den oönskvärd då den styrs efter en konstant relativ luftfuktighets nivå vilket leder till att lösningen är aktiv under perioder det inte råder risk för mögeltillväxt. Den mest optimerade styrningen är således den styrning som regleras efter möglets tillväxtkurva.”

”Fukt i kyrkans krypgrund är ett ”växande” problem som på senare tid uppmärksammats alltmer. I denna studie har flera möjliga lösningar undersökt, vidare har en allmän angreppsmodell formulerats för att underlätta framtida utredningar.
Studien visar bland annat att styrning efter mögelrisken är önskvärt för att få ett energioptimerat och garanterat mögelfritt klimat. Åtgärdsförslag såsom sorptionsavfuktare samt värmning genom elradiator direkt i krypgrunden är möjliga lösningar som med ett litet energitillskott förbättrar klimatet i krypgrunden avsevärt.”

Rapporten är omfattande och berör flera olika lösningar. I slutändan kom dom fram till att i detta fallet med stenkyrkan var den mest lämpliga lösningen att göra om grundläggningen till Platta på mark. Detta var baserat på att bjälklaget var omfattande angripet samt behandlat med kemi som släppte farliga emissioner. Bjälklag och golv skulle ersättas oavsett.

Rapporten är omfattande och belyser flertalet av de problem och lösningar som har med äldre krypgrunder att göra. Extra intressant är att dom konstaterat att styra en åtgärd enbart med hygrostat är att elda för kråkorna och att en styrning på den faktiska mögelrisken är det enda självklara om man ser till driftsekonomin.
Detta är exakt vad TrygghetsVakten gör.

Läs hela rapporten här!

SR skriver idag om att installation av fjärrvärme och värmepump kan leda till fuktproblem.

När oljepannan ersätts med fjärrvärme eller värmepump händer flera saker i huset. Eldar slutar sluka syre och rökkanalerna blir kalla (skorstenseffekten minskar kraftigt) vilket gör att den frånluftsventilation detta tidigare skapat uteblir med minskad ventilation inomhus som följd. Den minskade ventilationen i sin tur ökar ånghalten i luften inomhus och den ökar det termiska stigtrycket som vill pressa upp fukt genom vindsbjälklaget. Till detta kommer en kall skorsten som inte längre bidrar till att värma vindsutrymmet. Följden är att många hus får fuktskador, framför allt mögel men också röta förekommer, efter konvertering från olja till fjärrvärme eller värmepump.

Det är synd att branschen inte upplyser kunderna om riskerna. Genom att installera ett par badrumsfläktar och en Trygghetsvakten Vind i samband med konverteringen kan problem med mögel och röta undvikas. Kostnaden för detta utgör oftast mindre än 10% av kostnaden för bergvärmeinstallationen, ett billigt pris för ett friskt hus.

I Aftonbladet finns idag en viktig debattartikel där journalisten Ritt Goldstein skriver om sambandet mellan mögel och ohälsa, framförallt i form av cancer, och hur frustrerande lite som görs för att komma tillrätta med problemen.

I mitt förra inlägg skrev jag om hur jag tycker byggindustrin borde organisera sig. Men samhället kan också bli bättre på att utkräva ansvar. Jag skulle gärna se ett tydligt ansvar för både husleverantören och hyresvärden. Husleverantören – och i juridisk mening får vi här tala om det företag som gjort konstruktionen – måste få ett tydligt ansvar för att konstruktionen är teoretiskt väl gjord (dvs det är konstruerat så att det inte möglar). Entreprenören måste vara ansvarig för byggfel oavsett när dessa upptäcks. Fastighetsägaren måste vara ansvarig för att skyndsamt rätta till de fel som uppstått; med ett tydligare ansvar för entreprenören och konstruktören kan fastighetsägaren sedan gå på dessa för att få igen sina kostnader.

Svensk lagstiftning lägger ett stort ansvar på byggherren, den som låter uppföra huset. Jag finner det lika orimligt som om nybilsköparen skulle vara delansvarig för säkerheten hos det nyinköpta fordonet. Mögelproblemen kräver att tydligare ansvar hos de som har möjligheten att undvika dem!