Vid alla affärsuppgörelser så är kunskapen ojämnt fördelad. Ofta ser vi detta som ett övertag för näringsidkaren. Konsumenter eller kunder är alltid i underläge, utgår vi ifrån. Det är därför vi har en särskild konsumenträtt som till exempel  konsumenttjänstlagen, för att skydda vanliga människor mot rovdrift från ljusskygga företagare. Men stämmer den bilden verkligen. Är alltid leverantören, hantverkaren, entreprenören i överläge bara för att han har en F-skattsedel och är den som säljer?

Vi säger att kunden har alltid rätt. Det är en gammal sanning. En kund som inte är nöjd tar sina pengar med sig och går någon annanstans. Hur stämmer det överens med konsumentlagstiftningen syn på den maktlösa konsumenten? På en fri marknad så flyttar maktförhållandena sig. De avgörs av framförallt konkurrensförhållanden och informationstillgång. Om många kunder konkurrerar om samma vara eller tjänst så blir de svagare. En överetablering av till exempel hantverkare ökar kundernas makt att byta leverantör. Har någon av parterna ett informationsövertag eller informationsunderskott så påverkar det också.

När det gäller relationen mellan en entreprenör och en husägare är det alltså inte självklart att entreprenören har ett övertag. Finns det många som kan leverera samma tjänst så verkar de under både en prispress och en risk att dåligt utförda arbeten, bristande garantier eller dålig service slår ut dem från marknaden.

Entreprenören har däremot ett självklart informationsövertag. Ett övertag som inte alltid är en fördel. Bristande information hos kunden kan snarare vara till nackdel för båda, eftersom det försvårar möjligheterna att komma överens och göra den bästa möjliga affären för båda parter.

Osynliga kostnader

En sak som hindrar bra uppgörelser är alla osynliga kostnader. Entreprenören måste ta höjd för dem för att inte gå med förlust. Det är däremot inte säkert att kunden ser eller förstår dem. Kunden kan dessutom påverka de osynliga kostnaderna rätt ordentligt, förutsatt att han förstår hur och varför.

Synliga kostnader är saker som inköp av material och arbetstimmar på arbetsplatsen. Osynliga är till exempel:

• Entreprenörens ansvar för utfört arbete under tio år
• Att ha en viss marginal för om något skulle inte gå som planerat vid installationen
• Risktillägg för jobb i farliga eller fysiskt krävande arbetsmiljöer
• Tid för inköp av material, där en enda resa till byggvaruhandel innebär ett par timmars arbete eller mer.
• Onödiga resor till och från installationen, kan innebära timmar av spilltid.
• Tid för att avtala och följa upp andra underentreprenörer som exempelvis ombesörjer utsugning och singling  av en krypgrund.
• Administration

En annan osynlig kostnad är försäljningstid som till exempel för säljbesök – kanske ett av tre kundbesök renderar i en affär.

Spara pengar

Det ligger i kundens intresse att fundera över hur han kan minska entreprenörens dolda kostnader, eftersom det kan ge ett lägre pris.

Här följer några tips till den som funderar på att installera en Trygghetsvakt.

Du kan bespara entreprenören en resa genom att begära ett fast pris för en montering av en Trygghetsvakt.  Förefaller offerten i nivå vad du har tänkt dig kan du ta ställning när entreprenören är på plats och han ser omfattningen av det övriga  arbetet  om du ska göra det själv eller låta någon annan entreprenör utföra kompletterande åtgärder.  Ett tips är att titta igenom installationsanvisningarna på Trygghetsvakten för att få uppfattning om vad som behövs förutom montering.

Om man kan själv stå för de enklare handarbetet som inplastning av krypgrunden eller tätning av vind, kan kanske entreprenören ge ett fast pris för bara installationen och därmed utnyttja kompetensen bättre.

Om man inte vill stå för ”handarbetet” kan man också begära fast pris för installation och få timpris för övriga åtgärder.  På så sätt minskas riskmomentet i en offert för entreprenören och den behöver inte ” ta höjd” för det oväntade.

Du kan med andra ord påverka pris och villkor själv.