Ibland är det så skönt att få sällskap! Särskilt när sällskapet har god renommé. Det har ibland känts som att vårt budskap om att mögel på vindar och i krypgrunder utgör ett problem och en hälsofara bara når de redan frälsta.

Boverket har i veckan släppt en rapport, BETSI 2009, om tillståndet i våra byggnader. De konstaterar, precis som vi hävdat i många år, att mögelproblemen är omfattande och utgör en stor hälsofara. Nu hoppas jag att framför allt pressen, som med rätta riktat mycket kritik mot oskyddade krypgrunder och enstegstätade fasader (putsade fasader utan innanliggande dränering), men tidigare bortsett från vindsutrymmena, skall skänka lite uppmärksamhet till detta tredje stora problem. Många husägarna bor i hus med mögel på vinden, oftast ner mot takfotsventilationen, utan att veta om det. Helt enkelt eftersom de inte vetat om att man bör inspektera vindsutrymmet och åtgärda eventuella mögelproblem. Så tack Boverket, för väl utfört arbete!

Boverket skriver:

Det finns mögel i hus, särskilt vanligt är det på kallvindar och i krypgrunder. I bostäder med fukt- och mögelskador är hälsobesvär vanligare än i bostäder utan sådana problem. … Enkäter till boende visar att få personer sätter sina upplevda hälsobesvär i samband med bostaden, i synnerhet gäller detta boende i småhus.

Allergier, astma, återkommande huvudvärk, förkylningssymptom utan “färg i snoret”, och trötthetskänslor kopplas alla till mögel. Men symptomen är ju så diffusa att det alltid skulle kunna vara något annat. Det är naturligtvis ett problem eftersom dålig hälsa kan uppstå utan att orsaken är uppenbar.

Boverket fortsätter:

BETSI (Boverkets studie från 2009) visar på fler fuktskador än vad ELIB (Boverkets studie från 1991) gjorde. Detta kan delvis förklaras med att definitioner för exempelvis fuktskada varit annorlunda i BETSI. Men det är också i stort sett samma byggnader det handlar om, och de har blivit nära 20 år äldre. Sannolikheten för skador ökar med tiden. BETSI visar på betydligt fler fall med mögel på vindar och i krypgrunder än vad ELIB visade. Skillnaden kan bero på exempelvis varmare vintrar, samt tilläggsisolering på vindar.

Jag skulle här tillägga att betydligt fler riskfaktorer har tillkommit under senare år. I mycket handlar det om konvertering från oljepanna till fjärrvärme eller luft/berg/sjö/jordvärme, vilket minskar ventilationen i huset, ökar det termiska stigtrycket och minskar värmeläckaget till vinden. Alla dessa faktorer bidrar till ökad fuktbelastning på vinden. Sedan Boverkets förra studie har oljeanvändningen minskat med 80% i småhus och 70% i flerbostadshus. Det är i sig en positiv utveckling, om man samtidigt hade adresserat fuktproblemen det skapar. När man däremot gör energibesparande åtgärder utan att se över fuktproblematiken det skapar får man ofta ohälsa på köpet.

Boverket beskriver också hur branschen flyr från sitt ansvar:

Problemet med skador fortsätter. I Byggkommissionens betänkande, Skärpning gubbar SOU 2002:115, föreslogs en haverikommission som skulle utreda orsaker till byggfel. Statskontorets uppföljning 2009, Sega gubbar, visar att kvaliteten inte förbättrats och att flera av de åtgärder som föreslogs i skärpning gubbar inte har genomförts.

För att råda bot på detta föreslås ett nytt mål:

Boverkets förslag till reviderat mål

År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt.

Därför ska det säkerställas att:

- fukt inte medför problem i inomhusmiljön genom att skapa förutsättningar för mögel och bakterier eller emissioner från material. Andelen byggnader med fuktskador av betydelse för inomhusmiljön ska år 2020 vara lägre än 5 procent av totala byggnadsbeståndet.

Att det är en allvarlig fråga bekräftas av socialstyrelsen:

I rapporten redovisas också en samlad riskvärdering som tyder på att luftvägsproblem och astmabesvär ökar med 30 – 50 procent om man bor i hus med fukt och mögelskador. En riskökning med 30 procent innebär att 25 000 personer har astmasymptom till följd av fuktproblem i bostaden, enligt Socialstyrelsen.

Och Boverkets egen enkätundersökning bekräftar problembilden:

Enkätundersökningen som gjordes inom BETSI visar att … 15 procent av småhusen har haft en fukt- eller vattenskada. Motsvarande siffra för de nybyggda småhusen var sju procent. Vidare visar enkätundersökningen att i bostäder med fukt- och mögelskador är en rad hälsobesvär vanligare än i bostäder utan sådana problem.

Min egen erfarenhet är att det faktiskt är ännu värre. Det är väsentligt fler än 15% av husen som är skadade. Caroline Ahrnens och Emma Borglunds utmärkta studie Fukt på kallvindar från Chalmers 2007 visade ju att så många som 72% av husen i västsverige hade befintlig mögelpåväxt i kallvinden.

Resultat från BETSI visar på att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå. Det är betydligt fler än i ELIB, som visade att cirka 11 procent hade grava fuktskador

Boverket konstaterar också att det blivit praxis att installera termisk avfuktare i en krypgrund, det tackar vi för:

För krypgrunder har det utvecklats en praxis att i samband med husförsäljning i många fall installera … isolering mot mark och värmekabel i krypgrunden. Denna typ av åtgärd har en låg installationskostnad …

När det gäller energieffektiviserande åtgärder på vindar konstaterar Boverket att energieffektivisering kan ställa till med skador om man inte också åtgärdar fuktproblematiken:

Eftersom det är vanligt förekommande med mögelpåväxt i speciellt äldre byggnader så måste det vägas in vid energieffektiviseringen av bostadsbeståndet. Tilläggsisolering av byggnadsdelar medför högre fuktnivå på utsidan av isolerskiktet. Finns det redan en etablerad mögelpåväxt så kommer denna att förvärras. Exempel på en sådan situation är tilläggsisolering av vindar.

Jag saknar i detta stycke ett konstaterande om att energieffektivisering fortfarande är lönsamt även inklusive en installation av hygrodynamisk avfuktning på vinden. För så är det ju: man kan spara mycket pengar på att tilläggsisolera, en vinst som man sedan får varje år. En engångskostnad för isoleringen inklusive hygrodynamisk avfuktning sparas snabbt in.

Vi på Lindenstone Innovation AB är jätteglada över att ha hjälpt drygt 6000 villaägare att bygga bort fuktproblemen på kallvindar och i krypgrunder. Men det känns samtidigt tragiskt att mellan 490 000 och 730 000 hus fortfarande är oåtgärdade och hälsofarliga, när åtgärden ändå är så enkel, billig och effektiv. De 25 000 till 42 000 som enligt Boverket idag har astmasymptom till följd av fuktproblem i bostaden har det i onödan! Men den största skandalen är kanske ändå att många av våra 1,4 miljoner skol- och förskoleelever vistas i lokaler där krypgrund och vind står oåtgärdade.