Intelligenta avfuktare för att skydda krypgrund och vind mot fukt, lukt, radon eller mögel

Dom mot enstegstätade fasader

Rikard Bergsten, 15 december 2011

Ännu en dom har meddelats i fråga om enstegstätade fasader som lett till allvarliga fuktskador. Hustillverkaren döms av Eksjö tingsrätt att byta ut 23 fasader till fasader med dränerings& luftningsspalt bakom väderskyddet.

Domstolen anser att man inte kan bygga hus för konsumenter med en teknik som inte är tillräckligt utprovad. Domstolen var oenig, en rådman anser att hustillverkaren inte gjort något fel då byggmetoden vid tillfället var ”erkänd av byggbranschen”.

Låt mig först slå fast att metoden saknar möjligheter att fungera. Det enda som kan få den att fungera är en 100% felfri fasadtätning och en 100% felfri innertätning (invändig ångspärr) i kombination med en 100% felfri bygguttorkning. Ett sådant hus har aldrig byggts och kommer förmodligen aldrig att byggas. Skit händer och konstruktioner måste tåla det. Metoden är alltså direkt undermålig.

Frågor som uppstår är

1) hur kan en sådan metod – som alltså saknar förutsättningar att fungera – bli ”erkänd i byggbranschen”?

2) hur kan det spela någon roll om den är erkänd och använd av andra om den ändå saknar förutsättningar att fungera. Jag förstår inte den avvikande rådmannens resonemang. En undermålig konstruktion är undermålig även om den används av andra. Det faktum att (minst) hälften av husen i Sverige har fuktskador kan inte gärna befria konstruktörer för ansvaret för dåliga konstruktioner.

3) varför har inte byggbranschen egenskapsansvariga som får godkänna en konstruktion utifrån den egenskap de är ansvariga för? (Brand, ljud, fukt, hållfasthet etc). Andra branscher jobbar så men i byggbranschen kan en trettioåring utan fuktkunskaper välja konstruktionsmetod efter eget skön. Obegripligt.

Villaägarna har drivit frågan för husägarna. Ett liknande fall i Helsingborgs tingsrätt kom till snarlik dom.