Tre aktuella artiklar i DN talar om fukt och mögel. Det är ett problem som många är rädda för, men där kunskapen ofta är ganska skral. Så mycket som vartannat hus kan vara drabbat, och 300.000 barn beräknas bo i hus med fukt- eller mögelskador.

Mögel ett allvarligt hälsoproblem som kan leda till allergier och astma eller astmaliknande symptom. De långsiktiga effekterna är mer oklara, men de lär knappast vara positiva när man andas in en soppa av allergiframkallande och cancerogena ämnen. Samtidigt är det ofta ett osynligt problem, ett som inte syns i form av lyxiga köksöar eller stora fönster.

– När vi läser annonser om nybyggda hus så nämns aldrig hur de är byggda. Däremot talar man gärna om stora fönsterpartier, köksöar och klinker i hallen. Varför står det inget om att huset står på en bunt cellplast eller att det finns miljontals små glasfibrer i väggarna, undrar Rolf Dufwa-Wall. Det är klart att vi skall ha stora fönster, men de skall byggas i söderläge och vara energifönster. På husets norrsida skall ljusinsläppen vara få.

De flesta husägare saknar inte hål att stoppa pengar i. Även om man vet hur riskabelt det är att inte ta itu med fukten, så får det ofta sekundär prioritet fram till dess de synliga skadorna visar sin fula nuna. Tyvärr innebär det ofta att man undviker förhållandevis små kostnader nu, för att istället få en verklig kalldusch som tömmer plånboken senare. Fuktskador som inte beror på andra skador har dålig täckning i de typiska husförsäkringarna, så när man väl är drabbad så kostar det. Långt innan dess, har det redan börjat kosta – fast då kostar det i hälsa.

Fukt och risken för mögel och andra skador är inget som bara drabbar andra. Oerhört många hus är drabbade, många av dem är förhållandevis nybyggda:

Nästan alla material kan mögla. Och orsaken till mögel och rötsvamp är alltid densamma: Fukt.

– Våra tester visar att utvändigt mögel på bostäder är ett jätte­stort problem. Uppskattningsvis vartannat hus är drabbat, framför allt trähus, säger Stefan Hjort vid Swerea IVF, som lett Folksams test av mögeltvättmedel.

Här handlar det mer om ett estetiskt problem än ett hälsoproblem. Men invändigt kan mögel vara desto mer hälsovådligt.

Forskare vid Lunds universitet har visat att vissa mögelsvampar producerar mycket giftiga ämnen som sprids i inomhusluften. En del kan påverka kroppens immunsystem och öka benägenhet för allergi, andra är cancerframkallande och inflammatoriska.

Storleksuppskattningen i artikeln handlade om utvärtes mögel, men mögel inomhus, i grund och på vind är även det oerhört utbrett. Det de flesta har bäst koll på är mögelskador inomhus. Man försöker hålla koll på badrum och andra våtutrymmen, för de är trots allt synliga. Trots det överraskas man ofta av skadorna. Men det som inte syns finns inte, så även om man håller koll på sin boendyta så får ofta vind och grund klara sig själva.

Ett problem i energikrisens spår

Vårt sätt att bygga förändrades kraftigt under sista fjärdedelen av nittonhundratalet. Energikris och miljötänkande har fått oss att isolera våra hus, täta dem och i allmänhet söka efter varje litet uns av värme som kan slippa ut ”i onödan”. Samtidigt har de nya och nygamla byggteknikerna kommit till utan verklig förståelse för hur fukt och fuktproblem fungerar.

Såväl platta på mark som en oskyddad krypgrund är ett fuktproblem som väntar på att hända. Platta på mark på grund av bristande uttorkning och svårigheter att inspektera och åtgärda efter en tillfällig skada som läckage, dålig dränering eller översvämmning. Krypgrunden, som inte har de problemen, är dock värmetrög vilket medför att den ofta är kallare än sin omgivning. Det leder till höga fuktnivåer om den inte skyddas av t ex en termisk avfuktare.

Fukt leder till skador och fuktskador leder till ohälsa och ekonomiska påfrestningar. De kan och borde förebyggas i alla hus.

Byggbranschen och enskilda husägare har genom okunskap skapat rena mögelfällor i våra moderna hus. Vi kommer att få betala i form av försämrad hälsa.

Men det finns lösningar.

Trygghetsvakten en enkel lösning på ett svårt problem

Krypgrunden i ett modernt välisolerat hus skiljer sig från sin förlaga torpargrunden i att lite eller ingen värme kommer ner från boendeytan. Därmed uppstår i vissa lägen situationer där fuktkänsligt material i krypgrunden är väsentligt kallare än utomhusluften, vilket leder till kapillärkondensation eller t o m ytkondens.

På kallvinden finns liknande problem, där insidan av taket kan bli oerhört fuktigt. Stjärnklara nätter fungerar taket som den kalla väggen, och stora mängder fukt avsätts i form av kondens. En gång i tiden hävdes problemet genom en varm murstock och mindre isolering i takbjälklaget, men i jakten på energi har vinden blivit bättre isolerad och någon varm murstock finns inte längre i många hus.

Lösningen ligger i att tillföra värme och se till att fuktig luft kan komma ut men inte in. Det är trygghetsvaktens grundläggande idé. Det som gör trygghetsvakten så bra i detta sammanhang är att värme bara tillförs när det behövs och där det behövs, vilket sänker energiåtgången drastiskt. Ventilationsstyrningen som innebär att luft bara ventileras in när den är uttorkande, hygrodynamisk avfuktning, innebär att man så långt det är möjligt torkar enbart med hjälp av det omgivande klimatets variationer.

Det är en billig försäkring mot framtida ekonomiska och hälsorelaterade problem.

– Fukt kan kopplas till ohälsa men möglets roll är diffus – exakt vad man blir sjuk av vet vi inte. Man exponeras för en hel soppa av ämnen i ett vattenskadat hus. Mikroorganismer växer till samtidigt som gasformiga ämnen kan frigöras från olika byggmaterial. Troligen är det en kombination av dessa ämnen som kan orsaka exempelvis allergi och astma.

Ljus i mörkret

Det kommer nya byggtekniker, även om det tar tid innan insikterna om hälsosamma hus slår igenom. Den sista av DNs artiklar handlar just om detta, om det går att bygga bort mögel:

På 1970-talet kom larmen om de dåligt isolerade plattgrunderna, som ledde markfukten in i bostäderna. Nya fuktproblem blev det när den gamla torpargrunden lanserades i en ny version, krypgrunden. De senaste fuktlarmen har handlat om en viss typ av putsade fasader, som orsakat mögelskador.

Flera hustillverkare hävdar nu att de har utvecklat byggsystem som minimerar risken för fuktskador. DN Bostad har träffat två av dem, Fagerdala Hem och Mega Roc. Kanske är det inte en tillfällighet att båda satsar på stenkonstruktioner.

Det är bra att nya byggsystem utvecklas som innebär mer fukttåliga material och mindre riskfyllda konstruktioner. Aversionen mot trähus förstår jag dock inte. Trä är ett utmärkt byggmaterial, miljövänligt, billigt och lätthanterligt. Vad det handlar om är att huset måste byggas så att tillräckligt höga fukthalter för fuktskadeuppkomst inte uppstår. Det går utmärkt med såväl trä som stenhus. Trä möglar vid lägre fuktkvot än betong men smutsad betong – och det är smutsigt på alla byggplatser – är inte bättre än en bra träprodukt. Slutsatsen är förstås att husen måste byggas så att höga fukthalter inte uppnås, vare sig de är byggda i trä eller betong.

Kosta på under ytan, inte bara på ytan

Det finns ett gammalt talesätt att snålheten bedrar visheten. Men det är absolut ingen mening att lyxrenovera ett hus om det står på fuktsjuk grund eller skyddas från väder och vind av ett lika fuktsjukt tak.

Problem som man nonchalerar kostar alltid mer senare.