En uppfinnares syn på upphovsrätt

Rikard Bergsten, den 12/5, 2009

Som mångårig innovatör med flera innovationsdrivna, framgångsrika, företag bakom mig så brukar människor jag möter anta att jag är positiv till en förstärkt upphovsrätt inom områden som mjukvarupatent eller musik. Men faktum är att jag tycker att hela frågan spårat ur fullständigt. Vare sig upphovsrätt till musik, litteratur eller film eller patent på tekniska lösningar är en naturlig rättighet. Det naturliga tillståndet är att människor är fria att kopiera varandras lösningar så att var generation ställer sig på axlarna på den förra och på så sätt för utvecklingen framåt.

På goda grunder har man infört ett institut, patentet, som skyddar många uppfinningar så att dessa ges resurser nog att utvecklas. Men det är inte ett ensidigt utbyte: staten skyddar patenthavaren under en viss begränsad tid i utbyte mot att patenthavaren skänker sin uppfinning till public domain (allmän egendom) när patenttiden är slut. Därför är ett av de grundläggande kraven på ett patent att hela lösningen skall erhållas i patentet, tillräckligt väl beskrivet för att någon annan skall kunna kopiera lösningen utan annan hjälp.

Patent fungerar fortfarande väl inom vissa sektorer. Det är t ex svårt att tänka sig en livskraftig läkemedelsindustri utan att läkemedelsbolagen får de där sju till tio åren av ensamrätt, efter det att forskning, utveckling och klinisk prövning har avslutats. Ingen skulle vilja investera miljarder i ett läkemedel om det så fort det visat sig framgångsrikt skulle dyka upp lågpriskopior som kan sätta pris efter sin produktionskostnad utan hänsyn till utvecklingskostnader.

Inom andra områden är patent sämre och kan snarare dra ned utvecklingshastigheten än tvärtom. Särskilt inom mjukvaruområdet är investeringskostnaderna så låga, innovationstakten så hög, den underliggande teknologiutvecklingen så snabb och korsbefruktningarna så omfattande att ett starkt system för mjukvarupatent skulle försvåra avancerad teknikutveckling.

Patentsystemet har en stark benägenhet att skydda dem som är kapitalstarka nog att försvara sina patent och missgynna dem som är för svaga att skydda sina patent mot de stora företagen. Ett starkt patentsystem på detta område skulle alltså sätta vapen i händerna på IBM, Microsoft och Oracle samtidigt som vapnen vrids ur händerna på de företag som ofta står för de riktigt banbrytande innovationerna, de teknikstarka och organisatoriskt slimmade mindre företagen. Microsoft var till exempel mycket mer innovativt när det var en liten uppstickare än vad det är idag.

Upphovsrätt

Går man över på upphovsrättsområdet blir det svårt att tro att systemet är skapat med vett och vilja. De ca sju till tio år av ensamrätt som ett botemedel mot cancer får, efter investeringar i mångmiljardklassen och med mycket högt risktagande skall ställas mot de 70 år (efter upphovsmannens död) som “Anna är en bot” och andra slagdängor får. Vem kan på allvar hävda att skyddvärdet hos Abbas “Waterloo” är tio gånger större än skyddsvärdet för en ny banbrytande cancermedicin?

Ännu mer problematiskt blir försvaret av denna mer än 70-åriga monopolstid och de som lever på att administrera den. I en avlägsen tid kostade en inspelning ett betydande belopp, tryckningen av en skiva var dyr och varje exemplar kostade mycket pengar vilket återspeglades i en dyr distributionskedja. I ett sådant affärsklimat fanns det en roll för stora skivbolag som kunde ta de ekonomiska riskerna och hålla utvecklingen igång genom att ta vinsterna från framgångarna och betala de nya bandens skivor med.

Idag är dock situationen sådan att ett ljudmässigt utmärkt album kan spelas in i ett sovrum på en kanal, mixas i en vanlig dator och distribueras till nollkostnad över Internet. En väns vän spelade in en (framgångsrik) skiva för ca 40 000 kr, småpengar i affärssammanhang och en summa man kan låna av mormor eller själv med flit jobba ihop över en sommar.  I ett sådant affärsklimat saknas det en naturlig roll för de fyra stora globala musikdistributörerna. Därför vägrar de att låta nya alternativ utvecklas och distribuerar nästan tjugo år efter Internets stora genombrott fortfarande musik på plast i fysisk form.

De vet naturligtvis att så fort en musiktjänst uppstår som tillåter artister och låtskrivare att nätbaserat distribuera sina låtar mot att de får en del av reklampengarna som lyssningen ger, kommer de att dö en snabb död. Det är i detta ljus striden över The Pirate Bay skall ses: skivbolagen är möjligen bekymrade över vad The Pirate Bay är idag men de är framför allt livrädda för vad The Pirate Bay kan bli imorgon: spelaren som knyter ihop konsumenter med artister utan behov av en mellanhand som BMG eller Warner.

I min tolkning tillåter alltså samhället att rättsäkerheten äventyras genom IPRED för att försvara en affärsmodell som gick ur tiden för minst tio år sedan. Det är inte utan att man kan tänka sig att vi fortfarande hade haft ambulerande isförsäljare om dagens politiker fått styra utvecklingsklimatet år 1925 när kylskåpet uppfanns av svenska teknologer.

Vi står idag i en situation där musik och filmindustrin driver sina betalande kunder till vansinne genom olika försvar för sitt försvunna existensberättigande. Kopieringsskydd, t ex. Har man en treåring hemma vet man hur länge en DVD-skiva överlever utan repor - en tidsrymd det är rimligt att mäta i timmar. För säkerhets skull är det kombinerat med en obligatorisk visning av varningstexten så att man varje gång repan får filmen att hacka måste spendera en minut av sitt liv på budskapet att piratkopiering är fel. Efter 20 gånger och 20 förlorade minuter är man ett under av självbehärskning om man inte börjar tänka att piratkopiering kanske inte är så fel, trots allt.

Musikindustrin gör likadant. Gör du en otillåten kopia från en torrentsite kan du spela musiken var du vill på vilket media du önskar. Men skivindustrin har gjort allvarliga försök att hindra den som betalat för musiken att göra samma sak. De granskar också youtubeklick och tvingar Youtube att ta bort ljudet om det inkräktar på någons upphovsrätt med ibland märkliga följder.

Båda branscherna försöker hindra alternativ att uppstå som skulle kunna gå förbi dem en dag. Det är därför nedladdningstjänster för film och musik haft så svårt att etablera sig. Istället för att välkomna Itunes och Spotify som betalande alternativ till piratsiter motarbetas de. Inte för att skivbolagen inte tycker om att få betalt utan för att de ser risken, att den dag Itunes eller Spotify är så stora att de klarar sig utan de globala skivbolagen, kan de öppna sin affär för en direkt koppling mellan artister och konsumenter utan att Warner har möjlighet att skära imellan. De förlorar alltså hellre pengarna till piratkopiering än riskerar sin egen position.

Det är detta som stöttas genom IPRED: det är inte ett försvar av artister och låtskrivare, det är ett försvar av en global affärsmodell som sedan länge gått ur tiden. För detta har vi förstört den civilrättsliga balansen mellan parterna, för detta har vi offrat den personliga integriteten.

Vänner av ordning har undrat om inte en lag formulerad på detta vis skulle kunna användas mot oskyldiga innehavare av ett bredbandsabonnemang, när den skyldige är en sammanboende, grannen eller en besökande. Men de behöver inte undra, för Per Sundin, Sverigechef för ett av världens största skivbolag, har redan medgett att utpressning är deras nya affärsmodell. Enligt Per Sundin spelar det ingen roll om det var sambon, grannen, eller barnen som var skyldiga. Deras avsikt är att ge sig på den som står för internetabonnemanget. IPRED är en skandal. Om det inte är en häpnadsväckande perspektivlöshet är det också politisk korruption.

Barnet med badvattnet

Så var landar detta resonemang? Jag tror att ett skyddssystem för patent och upphovsrätt måste vara och uppfattas som rimligt. Medborgarna skall trots allt genom politiska beslut skänka oss upphovsmän rättigheter som inte är naturligt givna, upphovsrättsskydd eller patent.

Framför allt skyddet för musik och film har sedan länge slutat vara försvarligt och det uppfattas på goda grunder som orimligt av stora delar av befolkningen. Det finns en uppenbar risk i detta, nämligen att vi så att säga kastar ut barnet med badvattnet när motreaktionen väl kommer.

Det finns en risk för att även den del av patentsystemet som har fungerat väl kommer att drabbas av motreaktionen och att världens sjuka, fattiga och utvecklingshungriga kommer att drabbas som en följd därav när finansiering av utveckling av mediciner, vaccin och teknisk utrustning för livsbefrämjande ändamål får svårare att finansieras. Vi ser redan detta i Piratpartiets politik kring patent och med tanke på hur snabbt denna rörelse växer ligger frågan snart inom politikens huvuddomäner.

Bäst vore att jämställa alla former av kreationer vare sig de leder till patent eller upphovsrättsskydd. Ett patent är begränsat till 17 år och har i praktiken en ekonomisk betydelse under ca 7 till 10 år. Någonstans där bör upphovsrättskyddet tidsutdräkt upphöra. Antingen begränsas upphovsrätten till 10 år för att praktiskt jämställas med fysiska produkter (de tar väsentligt längre tid att få ut på marknaden än en ny låt) eller så begränsas den till 17 år för att principiellt jämställas med skydd för tekniska lösningar, mediciner och vaccin.

Naturligtvis bör också IPRED rullas tillbaka på samma grunder. Film och musikindustrin måste skydda sin verksamhet inom samma lagrum och med samma begränsningar som alla andra industrier. Om upphovsrättsystemet öppnar för institutionaliserad utpressning som i fallet med IPRED har vi skapat en i och för sig välmotiverad men dock onaturlig rättighet vars uppfyllande kräver kränkande av naturliga och grundläggande mänskliga rättigheter. Det kan inte leda till något gott i längden.

Intressant?
Läs även andras inlägg om: , , , , , , , .

Bloggtaggar: , , , , , , ,

212 kommentarer till “En uppfinnares syn på upphovsrätt”

  1. Rolf skriver:

    @Niklas Lindgren
    Mja, det blir knappast planekonomi bara för att staten bekostar forskning. Faktum är att staten redan finansierar en väldigt stor del av den medicinska grundforskningen. Detta därför att den helt enkelt inte är speciellt lönsam, speciellt inte när det gäller lite ovanligare sjukdomar.
    “Livsstillsläkemedel” betalar sig bra mycket fortare och är därför en mycket bättre investering.

  2. [...] This post was Twitted by fcarlsson - Real-url.org [...]

  3. Daniel Wijk skriver:

    minata: Fair use kränker antagligen upphovsmannens rätt till det egna verket då också i dina ögon. Det rör mig inte i ryggen. Upphovsrätt är något som inte är naturligt (precis vad som hävdas i artikeln) och därmed finns det inget som kan kränkas så länge lagen följs. Piratpartiet vill änbra lagen. Du förstår inte och du kommer nog aldrig att förstå hur lagar och regler fungerar i en demokrati.

    Piratpartiet vill ha en minskad skyddstid och utökad “fair use” inskriven i lagen. Det är inte en kränkning utan en lagändring som ska syfta till att skydda människors privatliv och samtidigt öka intresset och förutsättningarna för att skapa nya verk.

    Det roliga är att du skriker ut ordet “kränkt” om och om igen som om det gör det du säger till sanning. En kränkning är en väldigt subjektiv upplevelse. Vem som helst kan uppleva sig kränkt utav vad som helt vilket du väldigt fint demonstrerar här.

  4. Rikard Bergsten skriver:

    Re Blisett,

    “@ Rikard: Du tänker ju helt bakvänt när det gäller skyddsvärdet. Det är direkt livsavgörande att mediciner är billiga och tillgängliga. Av just denna anledning är skyddet kortat så att monopolet snabbare bryts och andra producenter tillåts pressa priset, men ändå tillräckligt långt så att forskare ska tjäna tillbaka sina pengar och kunna bygga varumärke. En kompromiss helt enkelt. Med din logik skulle penicillinet skyddats i all evighet.”

    Jag tror du missförstår mig. Min ståndpunkt är att skydd skall ges i den utsträckning det befrämjar nyutveckling, skapande och publicering, i den omfattning som är tillräcklig för att utvecklingen skall men inte längre. Penecilinet var jätteviktigt, men skall naturligtvis inte ges mer skydd än andra mediciner.

    Jag kan inte se några som helst argument för att det skulle skapas mindre musik om skyddstiden kortas till t ex 10 år. Ingen tjugoåring som skriver en låt gör det för att hans barnbarns barn skall få en försörjning hundra år senare. Det är helt enkelt orimligt.

    För övrigt, en intressant artikel i ämnet: http://solenskiner.files.wordpress.com/2009/05/patentochcopyright.pdf

  5. minata skriver:

    STIM-ansluten 1974. Egen musiksajt start 1998. Jag kan upphovsrätt.

    Följande citat sammanfaller med min syn på upphovsrätt:

    Mats Einarsson(V) och Mats Pilhem(V)
    citeras nedan i reservationen av fildeningsmotionen som vann majoritet på
    Vänsterpartiets partikongress sommaren 2008.

    “Vänsterpartiet stod och står bakom de förändringar av upphovsrättslagstiftningen
    som gjordes under den förra mandatperioden. Upphovsrätten, såväl den ideella som
    den ekonomiska, är helt avgörande för att kulturlivet ska kunna utvecklas.
    Dess viktigaste funktion är inte att skydda multinationella mediaföretags intäkter,
    utan att göra det möjligt för upphovsmännen – musikerna, författarna,
    konstnärerna osv. – att behålla kontrollen över sina verk och tillgodogöra sig det
    värde de skapar.

    Den tekniska utvecklingen, i synnerhet internet, har medfört nya förutsättningar
    för upphovsrätten, men har inte minskat vikten av att den upprätthålls. Genom
    fildelningsprogram kan stulet upphovsrättsskyddat material (musik, filmer, spel m.m.)
    snabbt och kostnadsfritt göras tillgängligt över hela världen.

    Även om det inte sker i kommersiellt syfte skadar det utan tvekan upphovsrättsinnehavarnas
    ekonomiska intressen. Visserligen kan gratisspridning via nätet ibland vara till
    upphovsrättsinnehavarens fördel som en del i marknadsföringen, men beslutet att sprida
    gratis måste fattas av den som har upphovsrätten till materialet, inte någon annan.”

  6. Callahan skriver:

    Det heter inte Itunes, det heter iTunes!!!

    I övrigt en utmärkt text.

  7. Sven Grahn skriver:

    Jag håller med om att skivproduktion är billig och att skivbolagen troligen skor sig oskäligen på hanteringen. men en film, särskilt en “blockbuster”, är ett stort ekonomiskt risktagande och en ofta gigantisk investering. Jag har lite svårt att man så där automatiskt kan jämställa musik och film.

    Sven

  8. Niklas Lindgren skriver:

    @Rolf,
    Nja pirapartiets förslag är att all läkemedelsutveckling skall betalas och styras av staten. Det blir planekonomi. Dagens grundforskning är en annan sak. För det första betalas den inte bara av staten utan av andra aktörer också. Sedan är det en jäkla skillnad på grundforskning och läkemedelsutveckling. Grundforskning bedrivs i små nätverk mellan grupper från 2 till 30 pers på självständiga enheter på universitet. Att dessa nätverk fungerar hänger helt uteslutande på några nyckelpersoners vilja, intresse och även lynne.
    Läkemedelsutveckling kräver något helt annat, av antal personer som är med, dess specialisering och betydligt mer pengar. Det systemet fungerar idag för att det styrs av marknadsmekanismer. Om de skall styras av staten utan vinstintresse så blir det klassisk planekonomi med dess sedvanliga problem.

  9. minata skriver:

    Min reform av upphovsrättslagen: Fair Use och lagstadgat tak för webbradioavgift. Finns i lagstftningen i USA. Fair Use är en utvidgad citaträtt. Skyddsperioder: upphovsman liv plus tio år (i dag liv plus 70 år) och inspelning som idag (50 år). EU har tagit ett beslut (70 år). Ursprungsförslaget som i USA - 95 år.
    Vilka berörs av detta: Konsertarrangörer, radiostationsägare.
    Självklart är det evergreens som kammar hem pengarna. Ty det är vid användet av verket som taxameterns slås på.

  10. Daniel Wijk skriver:

    minata: “STIM-ansluten 1974. Egen musiksajt start 1998. Jag kan upphovsrätt.”

    Som jag tidigare skrev så spelar det ingen som helst roll. man kan tycka att man kan något utan att fatta någonting överhuvudtaget om varför den saken finns till. Du tror att det är någon slags äganderätt och då märker jag direkt att du inte har alla indianer i kanoten.

    Sen går det fortfarande inte att stjäla immateriella ting. Det är fysiskt omöjligt. Det går att kopiera och radera vilket skapar en liknande effekt men detta händer i princip aldrig i verkligheten. Jag vet att du tror att kopiering är samma sak och däri ligger en stor del utav din retoriks problematik. Du förstår inte, du vill inte förstå och du kommer att kämpa med näbbar och klor för din rätt att slippa förstå.

    Vi kan ju ta den fakta som finns istället: 0 undersökningar från oberoende källor har kommit fram till att fildelning är direkt skadlig för skapandet. Nej, det är inte tillåtet att citera branchorganisationer som kontring för deras hela existens bygger på att vissa personer (såsom du själv) känner sig hotade.

    Skriv ner en enda oberoende källa som stödjer det du ser som ett hot. Om inte så kan du väl läsa in dig på de studier som faktiskt har genomförts och som faktiskt motbevisar det du skriver här. För det är väl inte ås att du inte bryr dig om fakta?

  11. Linus forsberg skriver:

    Mycket givande läsning! Tack!

  12. [...] En uppfinnares syn på upphovsrätt [...]

  13. minata skriver:

    @Daniel Wijk

    Jag har nått mitt syfte att visa att du, Daniel Wijk, är en lögnare som påstår att Piratpartiets linje är en femårig skyddsperiod då den är i verkligheten noll!

    Frågan handlar om upphovsrätt inte fildelning.

    Varsegod och läs på upphovsrättslagen.
    Resten - använd länken nedan.

    1 Kap. Upphovsrättens föremål och innehåll

    1 § Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett om det är
    1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,
    2. datorprogram,
    3. musikaliskt eller sceniskt verk,
    4. filmverk,
    5. fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst,
    6. alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller
    7. verk som har kommit till uttryck på något annat sätt.
    Till litterära verk hänförs kartor, samt även andra i teckning eller grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art.
    Vad som i denna lag sägs om datorprogram skall i tillämpliga delar gälla även förberedande designmaterial för datorprogram. Lag (1994:190).

    2 § Upphovsrätt innefattar, med de inskränkningar som föreskrivs i det följande, uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik.

    källa:
    http://www.notisum.se/rnp/SLS/lag/19600729.HTM

  14. [...] under 1 No Comments  Min gode vän Jonas Förare skickade en intressant länk till en artikel där Rikard Bergsten beskriver uppfinnarens syn på [...]

  15. [...] Övergripande, Mediakommentar, Politik) Men jag kan inte annat än att tycka att det här är förnuftets röst som [...]

  16. Rikard Bergsten skriver:

    minata,

    på vilka grunder anser du att ett livslångt skydd (+10 år!) totalt sett ökar skapandet och spridningen av det skapade, jämfört med t ex ett skydd på tio år?

  17. minata skriver:

    @Rikard Bergsten

    “på vilka grunder anser du att ett livslångt skydd (+10 år!) totalt sett ökar skapandet och spridningen av det skapade, jämfört med t ex ett skydd på tio år?”

    Det finns inget krav på registrering i upphovsrätten.
    Har verket enlig upphovsrättslagens första paragraf nått verkshöjd är verket skyddat i liv plus sjuttio år.
    Väldigt lätt att räkna ut när det är Public Domain.
    Dödsåret plus 70 plus 1. Alltid första januari.
    J.L. Saxons skillingtyck Elvira Madigan är fritt
    1 januari 2006 (dödsåret 1935) 1935 + 70 + 1.
    Om liv plus 10 år - 1 januari 1946.

    Upphovsrättslagen är ett skydd för upphovsmannen. Ingen tanke på samhällsnytta eller att främja skapande.

    Mitt exempel:
    Komponerade Gengångare 1974. I musikbranschen gäller en anslutning till STIM för att få royalty när den spelas i radio eller från scen.
    År 2005 spelades låten in av Thorsten Flinck på skivbolag.
    Skivbolaget har rättigheterna i 50 år.
    Jag får betalt när låten framförs på scen. Jag får betalt när skivan säljs i butik. Om skyddsperiod tio år gäller hade jag inte fått betalt. Och Piratpartiets linje - inga rättigheter från dag noll.

    Vi kulturarbetare kommer att kämpa till döden för vår rätt och samtidigt HATA Pirapartister/Vänsterpartister/Miljöpartister/Centerpartister.

  18. Mackan skriver:

    @Minata.

    Ditt exempel skulle väl inte förändras av att kopiering för privat bruk avkriminaliserades…? Så vitt jag förstår så gjorde väl Thorsten Flink en kommersiell produktion och skall då betala dig för användandet och framförandet av ditt verk.

    Dessutom skulle du (precis som nu) få betalt om någon köpte en plastbit du skulle däremot inte (precis som nu) inte få betalt om jag lånade ut en kopia av mitt köpta ex till någon annan, så länge jag inte tog betalt för det… Om däremot “branchen” inte varit fullt så stockkonservativ så skulle det förmodligen redan funnits någon form av digitala bibliotek där du hade kunnat få betalt om någon laddede ner ditt verk (förslagsvis reklamfinansierat eller genom en rimlig abbonemangsavgift.)

    Men upphovrätt för dig på liv + 70 år hjälper väl knappast dig efter din död, eller hur? Titta bara på hur olika dödsbon girigt käbblar om pengar efter släktingar de avskydde och hatade, men finns där ett par kronor att hämta utan att ha gjort ett skapandes dugg så är de där. Med advokater…

    Dessutom så har väl så vitt jag vet din rätt att stå som upphovsman/författare aldrig ifrågasatts från vare sig pirathåll eller någon annanstans ifrån. Lika lita som jag kan skriva “Mackan” på Elvira Madigan och hävda att det är jag som gjort den.

    Att du däremot anser det vara din av gud givna rätt att få betalt om och om och om igen in absurdum för samma arbetsinsats, inte se nya möjligheter och välja att hata dina meningsmotståndare tycker jag bara är löjligt.

  19. minata skriver:

    @Mackan

    Jag svarade på dessa förutsättningar
    a) 10 års skyddsperiod
    b) liv plus 10 år.
    Min komposition publicerades (STIM) 1974.
    i fallet a) Public Domain 1984
    i fallet b) Mitt dödsår plus 10 år plus 1 år och 1 januari (Public Domain).
    Alltså betalningen upphör 1984 i fall a).
    Jag förspråkar liv plus 10 år (en sänkning med 60 år) och
    samma skyddstid som idag på inspelningar 50 år.
    Anledningen är att jag som har en egen hemsida vill använda
    fritt Cornelis-texter, Evert Taube-texter. Alltså inte för egen del.
    Marknaden är ursvag på komposioner för de stora flertalet och jag ingår i den delen.

    Om du tycker att min inställning är löjlig vill jag påminna
    om att Moderaterna plus Folkpartiet plus Centerpartiet (motvilligt) plus Kristdemokraterna plus Socialdemokraterna med praktisk handling visar att de står på min sida (Exempel: IPRED-lagen).
    Endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade nej.
    Påminnelse två: Piratpartiet fick 0,63 procent av rösterna i riksdagsvalet 2006.

  20. Mackan skriver:

    @minata

    Re Påminnelse två; det är väl därför PP i dagsläget ligger runt 5% i mätningarna…

    Att jag sedan tycker att det är högst beklagligt att förlagsrättigheter (på det sättet det görs idag) säljs till utländska bolag som gjordes när bl a Stikkan sålde ut Sweden Music innehållande stora delar av vårt kulturarv till Universal gör inte att jag direkt hejjar på det nuvarande systemet heller. Den problematiken du nämner med Taube och Cornelis är ju direkt skapad av upphovsrättsägarnas ointresse/girighet och har inget att göra upphovsrättmännen (jag vet att jag uttrycker mig oklart, men jag hoppas att du förstår meningen). Så länge du inte tjänar pengar på verken/siten ska de naturligtvis vara fria att sprida och använda, tycker jag.

    Jag kommer dock att stå fast vid att jag tycker att det är orimligt att kräva betalt för ett verk(låt) som skrevs för 30 år sedan, som inte används/sprids i direkt kommersiellt syfte, eller i vissa fall inte ens finns att tillgå på lagligt sett (se Beatles-kraven i TPB rättegången). 50 år på inspelningar är orimligt låg tid även där räcker det med 10 år, tycker jag.

    Du har naturligtvis rätt till dina åsikter, men att säga att man hatar sina meningsmotståndare tycker jag fortvarande är löjligt och väldigt okonstruktivt.

    Jag tror att vi inte står fullt så långt ifrån varandra som det kan verka på ytan. Dessutom så hoppas jag att du ser det dåliga i att kalla sina fans/kunder för tjuvar och dra dem inför rätta… Det borgar inte för en bra relation.

    Men allt detta bleknar i jämförelse med vad som håller på att hända med vårt samhälle. När våra politiker på fullt allvar sanktionerar utpressning och privatpoliser gentemot sina egna medborgare, när domare öppet är med i lobbyorganisationer och branchens företrädare tillåts att stifta sina egna lagar med tolkningsföreträde och omvänd bevisbörda, att vi helt plötsligt ska införa punitiva skadestånd, för vissa… Det är faktiskt det de flesta piratpartister vänder sig mot, inte huruvida man ska få ladda ner en Abba-låt eller två…

  21. Mackan skriver:

    Vill förövrigt tacka artikelförfattaren för ett riktigt bra inlägg i debatten.

    Samt be om ursäkt för kapningen av kommentarerna. :-)

  22. Calle skriver:

    Hej! Mycket välskriven artikel som både upplyst mig på vissa områden och bekräftat vissa åsikter jag haft men inte kunnat sätta direkta ord på.

    Även en trevlig diskussion i kommentarerna :) Särskilt sista biten av vad Mackan skrev i #19… Mitt i prick.

  23. Rikard Bergsten skriver:

    Minata,

    jag förstår att du vill ha så mycket betalt som möjligt. De flesta vill det och nästan ingen får det. Diskussionen gäller om det verkligen uppmuntrar till skapande och spridning med de långa skyddstider som finns inom upphovsrättsområdet (och om vad som är rimliga sätt att skydda mot otillåten kopiering).

    Jag vidhåller att det skulle skapas precis lika mycket musik med en skyddstid på tio år (eller tjugo för att efterlikna patentskyddet) men att spridningen uppenbart skulle bli större med en kortare tidsbegränsning. Från samhällets sida är därför en mycket kortare skyddstid önskvärt.

    Jag lyssnar gärna på argument på varför jag har fel, men att du vill ha mer betalt är inget argument. Det är heller inget argument att man inte vill se sina alster kopierade. Inom de flesta områden finns ingen sådan rätt, på goda grunder. Du får i så fall motivera varför en lång skyddstid skulle öka både skapande och spridning.

  24. minata skriver:

    Upphovsrättslagen är ett skydd för upphovsmannen. Inte ett dugg om samhällets väl och ve. Jag visade i mitt inlägg hur enkelt det är räkna ut tiden för Public Domain i och med skyddet är liv plus 70 år (eller min önskan liv plus 10 år).
    Ingen registrering behövs för skydd (verkshöjd).

    Om du inte köper mina argument. Okey. M+Fp+C+Kd+S står på min sida. Internationella avtal har en minimigräns - liv plus 50 år. EU har i år beslutat att på inspelningar förlängs skyddsperioden 70 år. Mp och V körs över det röd-gröna samarbetet samt Piratpartiet fick 0,63 procent i förra valet.

  25. Carneba skriver:

    Är själv aktiv utvecklare, mest inom mekanik, mjukvara å även mekatronik.

    Väldigt bra inlägg, skulle gärna lägga in egna reflektioner rörande patentet, visst ser jag nyttan men som det är utformat idag så är den oftast en belastning. Låt mig utveckla, jag har suttit i projekt där halva tiden gått åt att komma runt patent som ej nyttjas, så kallade patentmattor. Tittar man på hur det ser ut idag så vet jag inget område som har en utvecklingstakt på 20år så rimligen så kan man korta ner tiden och patent som inte nyttjas måste anses förbrukade.

    Om upphovsrätten, jag kan inte för allt smör i småland inte förstå varför musikaliska alster ska värderas och skyddas mer än annat verk/kreation. Om jag inte minns fel så är patent och mönsterskydd för kommersiellt bruk och inte för personlig framställan.

  26. Rikard Bergsten skriver:

    Carneba,

    jag håller med dig och det är detta jag syftar på när jag problematiserar patent. När man behöver korslicensiera 5000 patent för att göra en telefonväxel är det rätt uppenbart att patent inte enbart sporrar utvecklingen utan att det också kan hämma den. Instrumentet är viktigt för många produkter men det måste appliceras med varsamhet för att inte skapa ett träsk av röd tejp att vada genom när man vill skapa en produkt. Kortare skyddstider för många patent kan vara en lösning.

    Du har också rätt om patent, du får göra en kopia för eget bruk utan att det bryter mot patenträtten. Du får däremot inte sälja den till någon annan.

  27. Rikard Bergsten skriver:

    Minata,

    upphovsrätten är inte ett skydd för upphovsmannen. Det är ett instrument för att uppmuntra skapande och spridning. Hade det varit ett skydd för upphovsmannen hade rimligen alla upphovsmän skyddats, inte bara dem som defineras i upphovsrätten idag. (T ex finansiella tjänster, affärsidéer, matrecept osv.)

    Jag är medveten om de internationella avtalen. De är dock resultatet av politik. Resultatet av denna diskussion skulle också kunna bli politik och grunden för nya avtal.

  28. 80-talist skriver:

    Jag kan bara hålla med!

    En annan fråga jag har ställt till både IFPI och APB utan att, ännu, ha fått något vettigt svar på är HUR jag som konsument och älskare av 80/90-tals spel/filmer/musik ska kunna köpa låtar, spel m.m som inte längre produceras och säljs i butik.

    Ta t.ex spelklassiker som Wonderboy, Alex Kidd in Miracle World till SEGA 8-bitars konsoll (vilka idag kan spelas på PC med emulator), låtar som “I Was Lucky” med gruppen “So What”, eller till och med låten “People say it´s in the air” med Ankie Bagger! Dessa är enligt egen erfarenhet nästintill OMÖJLIGA att hitta i butiker, både på NÄTET och/eller “IRL”.

    Googla på “I Was Lucky” med gruppen “So What” får ni se hur många butiker som säljer denna sköna låt!

    http://www.google.se/search?hl=sv&safe=off&rlz=1T4GGLL_svSE310SE310&num=100&q=%22i+was+lucky%22+%22so+what%22&btnG=S%C3%B6k&meta=lr%3Dlang_sv

    HUR kan upphovsrättsinnehavarna förvänta sig och kräva att jag som konsument ska köpa produkter som inte längre säljs i butik men (oftast) finns tillgängliga för nedladdning via fildelning??

    Om det ska vara förbjudet att ladda ned upphovsrättsskyddat material (inkl musik m.m som inte längre produceras och säljs) anser jag att producenterna (t.ex Bert Karlsson och Co) måste göras skyldiga att tillhanda hålla varenda låt m.m de någonsin har producerat tillgänglig för försäljning via t.ex nätet! De kan ju knappast komma och gnälla om att de förlorar intäkter på att folk laddar ned mer än 20 år gamla (upphovsrättsskyddade) låtar m.m de själva inte ens finner lönsamt att fortsätta producera?

  29. DannyBoy skriver:

    För att citera en av, i mina ögon, de mest intelligenta och kunniga människorna i världen, James Burke:
    I ett intervju-program berättade han hur han hade fått iden till tv-serien ‘Connections’. Han ringde en professor vid ett universitet, för att fråga om han fick använda en ide.

    ‘I stole it(the idea), YOU steal it.’
    ‘You STOLE it?’
    ‘Young man, you don’t think we’re BORN with ideas, do you?’

    Det vill säga, allt vi skapar är baserat på nånting annat…varför ska jag, du, han, dom ha speciella rättigheter när det kommer sig ur en annan ide, tingest, what-have-you?

  30. [...] bloggen Trygghetsvakten så finns detta mycket läsvärda inlägg som fått mig att fundera och faktiskt än mer övertygad [...]

  31. [...] IPRED med mera, inte alls är rimlig. Jag tycker att diskussionen efteråt blev bra, läs gärna kommentarerna till den första [...]

  32. [...] Rikard Bergsten på Trygghetsvakten skrev ett närmast bejublat inlägg i förra veckan om en uppfinnares syn på upphovsrätt. [...]

  33. Måstel Ättap Åtrycket skriver:

    upphovsrätt = jävla trams, varför skall en artist/skivbolag ha rätt att förfoga över en musikinspelning som han/dom har skapat med lyrisk glädje, och vill att andra skall få lyssna på, under så lång period? Vore nog med 6 månader. Har jag sen köpt en CD, eller laddat ner lagligt, så e den fanimej min och jag gör vad jag vill med den, precis som med allt annat som man köper.
    Sänk sedan priserna till 20 spänn/CD, så skulle alla köpa, då ger mängden pengar.
    Att sen CDn snart spelat ut sin roll förstår ju även Musikbolagen, men dom kommer ju inte med nåt nytt media, för skulle dom välja nåt, typ Spotify, skulle deras version bli för dyr.
    Förövrigt, varför ha all musik i minnen, när det bästa är att Streema ner det man vill lyssna på, typ Pandora webbradio, kunde vart öppen för alla och reklamfinansierad.

  34. minata skriver:

    @ Måstel Ättap Åtrycket

    Gratis är gott

  35. Måstel Ättap Åtrycket skriver:

    Lättar lite till här.
    Artisterna måste lära om, måste ta betalt för sina framträdande och TA BETALT FÖR SIN ORGINALINSPELNING.
    Sen kan musikbolagen kopiera o ch sälja bäst dom kan, det är deras risker. Sprida reklamsnuttar för att skapa intresse, tex. i radio och skivbutiker. Sen kan man ta bindande förhandsbokningar, som betalas vid skivsläppen. Tekniken fixar allt idag.
    Sen får man väl se över royalty,n så att det kan bli lite mer där.

  36. QL skriver:

    Bara lite snabbt där du som snackade om att det inte var bra att staten finaniserade läkemedelutveckling.

    Föredrar du att det blir som när Pfizer la ner massor av pengar på ett läkemedel som sedan visade sig ge förhöjd risk av cancer & andra åkommor, men som trots det beslutade att distribuera medicinen(utan att ge ut denna information, som läckte ut senare då dessa biverkningar uppmärksammats av patienter) bara för att dom lagt ner så mycket pengar på det & kände att dom inte kunde svika sina aktieägare?

    Hellre riskerar jag lite “planekonomi” (skulle själv kalla det för sund blandekonomi men men) än att liknande ting inträffar, vilket det gör hela tiden i våran privatiserade värld.

  37. Rikard Bergsten skriver:

    Minata,

    tror du att upphovsmän och artister skulle tjäna mindre pengar om de fyra stora skivbolagen gick i konkurs? Jag tror det inte. När de är borta kommer tjänster som direkt förbinder konsumenter med artister och upphovsmän och det är sannolikt att det dels skulle säljas mer musik och dels ge en högre andel till artisten och upphovsmannen - det är ju bara dessa tre spelare kvar som skall dela på kakan. Framför allt tror jag att väsentligt mer pengar skulle gå till de udda nischerna och artisterna än idag.

  38. minata skriver:

    @Rikard Bergsten

    Kolla in svenska IFPI medlemsföretag - det finns fler än fyra skivbolag. Du kan använda den listan till din bojkott.
    http://www.ifpi.se
    De oberoende musikproducenterna http://www.som.se har bland annat hängavtal med svenska IFPI-SAMI (artisterna musikerna)

    Med din fråga framgår det klart att du inte kan upphovsrättslagen. Upphovsrättslagens lagtext handlar om skyddsperioder och straff.

    Det du tar upp är affärsavtal. Som VD bör du veta skillnaden mellan lag och affärsavtal.

    Alltså - upphovsrätt handlar om äganderätt och det är möjligt att upphovsmannen får i ett initialt läge göra vad han vill.
    Gå till en musikförläggare till exempel.

  39. Rikard Bergsten skriver:

    Minata,

    jag talade om de fyra stora, de enda med muskler nog att hindra nya tjänster att komma fram som kapar deras affärsmodell. Jag vet inte om vi är överens om det men min uppfattning är att skälet till att det inte finns en affär som direkt kopplar artist/upphovsman till konsument är att de fyra stora stämmer livet ur allt som kan konkurrera med dem på detta plan (eller hotar att göra det).

    Jag vet skillnaden mellan lag och avtal men blev inte riktigt klok på varför du antog att jag inte visste det. Vill du utveckla det lite?

  40. Dennis Nilsson skriver:

    Jag har läst Minatas kommentarer och inlägg både här, och på andra forum under många år.

    Jag vet inte vad det är han försvarar, för det kan knappast vara sin egen karriär. Med nuvarande upphovsrättregim är den obefintlig och kommer att förbli sådan.

    En konstnär som Minata torde ha allt att vinna på en reformerad upphovsrätt.

  41. minata skriver:

    @Dennis Nilsson

    Frågan om upphovsrätt är som all diskussion om lag en politisk fråga. Jag är nöjd att mitt parti, socialdemokraterna, röstade med Alliansregeringen JA till IPRED. Agerar i forumtrådar som politisk person med bra kunskap och erfarenhet i ämnet upphovsrätt.

    Ett citat från vårt stödparti när upphovsrättslagen uppdaterades 2005 (justitieminister Thomas Bodström).
    Stödpartiet, Vänsterpartiet, har tyvärr lämnat samsynen med socialdemokraterna av upphovsrätt i och med majoritet för motionen “Fri Fildelning” på senaste V-partikongressen. Men en grupp Vänsterpartister, bland annat kulturutskottets ordförande, riksdagsledamoten Siv Holma(V), delar samsynen med socialdemokraterna.

    Mats Einarsson(V) och Mats Pilhem(V)
    citeras nedan i reservationen av fildeningsmotionen som vann majoritet på
    Vänsterpartiets partikongress sommaren 2008.

    citat:

    “Vänsterpartiet stod och står bakom de förändringar av upphovsrättslagstiftningen
    som gjordes under den förra mandatperioden. Upphovsrätten, såväl den ideella som
    den ekonomiska, är helt avgörande för att kulturlivet ska kunna utvecklas.
    Dess viktigaste funktion är inte att skydda multinationella mediaföretags intäkter,
    utan att göra det möjligt för upphovsmännen – musikerna, författarna,
    konstnärerna osv. – att behålla kontrollen över sina verk och tillgodogöra sig det
    värde de skapar.

    Den tekniska utvecklingen, i synnerhet internet, har medfört nya förutsättningar
    för upphovsrätten, men har inte minskat vikten av att den upprätthålls. Genom
    fildelningsprogram kan stulet upphovsrättsskyddat material (musik, filmer, spel m.m.)
    snabbt och kostnadsfritt göras tillgängligt över hela världen.

    Även om det inte sker i kommersiellt syfte skadar det utan tvekan upphovsrättsinnehavarnas
    ekonomiska intressen. Visserligen kan gratisspridning via nätet ibland vara till
    upphovsrättsinnehavarens fördel som en del i marknadsföringen, men beslutet att sprida
    gratis måste fattas av den som har upphovsrätten till materialet, inte någon annan.”

    slut på citat.

  42. minata skriver:

    @Rikard Bergsten

    Upphovsrättslagen är upphovsmannens stöd när affärsavtal skrivs med musikförlag, skivbolag. Insamlingsorganisationerna som STIM (där jag är ansluten) har en roll i “samla in”, kontroll att ingen kränker upphovsrättslagen. STIM har också en roll vid bedömning av plagiat. I Sverige är det svenska IFPI som har motsvarande roll som STIM när det gäller närliggande rättigheter. Alltså ett väloljat system som hjälper till att upphovsmannen får betalt när verket framförs på scen, radion, eller säljs som CD, digitalt.

    Affärsavtal är A och O i musikbranschen medan lagtexten handlar om skyddsperioder och straff.

    Min privata lösning (inget stöd från STIM, socialdemokraterna…) är Fair Use, delar av DMCA båda som i amerikans lagstiftning. Se Wikipedia. Skyddsperiod liv plus 10 år samt tarifftak (som i USA - kongressen har strypt marknaden).

  43. [...] Vi är tacksamma och lite chockade över den uppmärksamhet framförallt Rikards inlägg om upphovsrätten givit. Vi vill tacka alla som har tipsat andra om vår blogg, alla som har varit här och [...]

  44. Rikard Bergsten skriver:

    Minata, jag förstår fortfarande inte men vi kan nog låta det bero.

    Jag vill att musiker och upphovsmän skall tjäna på sitt värv, och tror som jag skrev ovan att det finns större möjligheter att det skall ske om de fyra stora dör och tar direktörstänket med sig i graven. Först när de slutar hålla marknaden i strypkoppel kan den nya sortens tjänster uppstå. Om det är detta du menar är en sammanblandning av lag och avtal så är det två helt olika aspekter på frågan. Bloggposten handlar i huvudsak om lag. Mina senaste kommentarer handlade om att marknaden är frusen i avvaktan på att den nya tidens affärsmän skall se hur långt stämningsraseriet når.

  45. Henke W skriver:

    Heja dig!!

    Rackarns bra formulerat - nu ska jag skicka denna länk till alla jag känner i ett eget personligt korståg för att skapa opinion som får slut på mediaföretagens diktatoriska välde över oss småfolk.

  46. Henrik Brändén skriver:

    Hej,

    Roligt att läsa ditt inlägg som jag tipsades om av en kollega. Har själv nyligen framfört besläktade tankar på SvD brännpunkt (http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3000369.svd). Den nedbantade upphovsrätt du föreslås skulle säkert vara mycket lättare än dagens att skapa legitimitet för. Men tror du verkligen att det skulle vara möjligt att upprätthålla ens den? Hur skulle det gå till rent praktiskt utan en orimlig övervakning?

  47. minata skriver:

    @Henrik Brändén

    citat “Men tror du verkligen att det skulle vara möjligt att upprätthålla ens den? Hur skulle det gå till rent praktiskt utan en orimlig övervakning?” slut på citat

    Vad som förvånade mig var att originalinlägget hyllades av Piratpartister! Jag uttryckte mig att Piratpartister är dumma i huvudet.

    Piratpartiet vill avskaffa patentet.
    Piratpartiet vill att upphovsmannen kränks från dag 0.
    Inlägget talar för patentet samt att upphovsmannen skall skyddas minst 10 år.

  48. [...] veckorna efter det att jag skrev mina inlägg om upphovsrätt och immaterialrätt har det skrivits en hel del intressant i ämnet. Det känns som att den djupare [...]

  49. Rikard Bergsten skriver:

    Henrik, ledsen att jag missade ditt inlägg.

    Jag tror att det blir svårt att försvara även en nedkortad upphovsrättstid om man inte gör förändringar i övrigt, men det kommer alltid att finnas pengar att tjäna så länge skyddet finns där (t ex vid offentliga framföranden som i radio och TV). Dessutom föreställer jag mig att det skulle gå att minska piratkopieringens betydelse om man bara anpassar sig så att kunderna får de produkter de vill ha (t ex bättre ljudkvalitet), förpackade som de vill ha dem (t ex låtar styckvis, eller abonnemangstjänster) till priser som inte är alltför höga (där 180 kr för ett album avgjort ligger för högt).

    Den stora majoriteten skulle föredra bra, säkra tjänster även om det kostar pengar.

  50. Grå skriver:

    Bara en några små påpekanden om medicinpatenten.
    1) Branschens egna siffror visar att de får in mer pengar från staten i form av bidrag och subvensionerade läkemedelspriser än de lägger på utveckling och testning av nya mediciner (marknadsföring räknas inte in här)
    2) Sedan år 2000 har i princip inga nya antibiotika ens försökt utvecklas. Resultatet är att idag har vi multiresistenta bakterier och inga nya antibiotika att ta till. Det är helt enkelt lönsammare att satsa på smärtstillande medel, bantningspreparat och bromsmediciner. Varje år dör tiotusentals européer i sjukdomar som för 20 år sedan var lätta att bota. I resten av världen är situationen mycket värre. Statens smittskyddsinstitut och WHO befarar flera pandemier inom några år i samma klass som spanska sjukan.
    3) Sedan många år har det funnits mycket effektiva bromsmediciner mot HIV och Aids, bot mot malaria och flera hundra andra sjukdomar. Men dessa mediciner får inte säljas eftersom de inkräktar på andra medicinpatent.

    Sedan kommer ju den där lilla detaljen att allt fler oberoende forskningsrapporter beskriver patent och immaterialrätt som samtidens största hot mot världshälsan, innovation, kampen mot fattigdom och miljön.

Skriv ett svar