Viktigt debattinlägg i Aftonbladet
Rikard Bergsten, den 4/2, 2010
I Aftonbladet finns idag en viktig debattartikel där journalisten Ritt Goldstein skriver om sambandet mellan mögel och ohälsa, framförallt i form av cancer, och hur frustrerande lite som görs för att komma tillrätta med problemen.
I mitt förra inlägg skrev jag om hur jag tycker byggindustrin borde organisera sig. Men samhället kan också bli bättre på att utkräva ansvar. Jag skulle gärna se ett tydligt ansvar för både husleverantören och hyresvärden. Husleverantören - och i juridisk mening får vi här tala om det företag som gjort konstruktionen - måste få ett tydligt ansvar för att konstruktionen är teoretiskt väl gjord (dvs det är konstruerat så att det inte möglar). Entreprenören måste vara ansvarig för byggfel oavsett när dessa upptäcks. Fastighetsägaren måste vara ansvarig för att skyndsamt rätta till de fel som uppstått; med ett tydligare ansvar för entreprenören och konstruktören kan fastighetsägaren sedan gå på dessa för att få igen sina kostnader.
Svensk lagstiftning lägger ett stort ansvar på byggherren, den som låter uppföra huset. Jag finner det lika orimligt som om nybilsköparen skulle vara delansvarig för säkerheten hos det nyinköpta fordonet. Mögelproblemen kräver att tydligare ansvar hos de som har möjligheten att undvika dem!
Fuktskador värre än befarat
Rikard Bergsten, den 14/12, 2009
Svenska Dagbladet rapporterar om Villaägarnas rapport som visar att problemen med s k enstegstätade fasader är värre än man tidigare har belyst.
Jag har ett förflutet inom bilindustrin och dess organisation och arbetssätt är vida överlägset byggindustrins i tre viktiga aspekter:
1) Byggindustrin bygger ofta unika lösningar, vilket bilindustrin bara gör inom ramen för ett kvalitetssäkrat helhetsperspektiv. Du kan få välja utrustning och klädsel i din nya bil t ex, men bara sådant som i förväg är testat och godkänt.
2) I bilindustrin används s k egenskapsansvariga. De godkänner allt utifrån sitt eget perspektiv. En egenskap kan vara brandsäkerhet eller krocksäkerhet. Det är “tunga gubbar” som innehar dessa roller och ingen konstruktör kan gå emot dem. Var finns de ansvariga för fuktegenskapen i byggindustrin som i förväg godkänner lösningar utifrån detta perspektiv? Varför är bolagen ofta inte organiserade så? Här vill jag gärna nämna Skanska som börjat tänka i rätt termer av färre godkända lösningar och kvalitetssäkring av en lösning i förväg. Mer sådant!
3) Jag skulle önska att branschen i högre utsträckning såg till konstruktionernas förmåga att torka ut istället för att fokusera på att de inte skall fuktas upp. Det kommer alltid att uppstå uppfuktningar, i byggskedet eller senare. Det är oundvikligt: slarv kan aldrig helt undvikas, extrema händelser händer. Därför måste konstruktioner vara sådana att de snabbt kan torka ut när och om det sker. Varför t ex inte bygga platta-på-mark diffusionsöppen nedåt så att den kan torka, oavsett om den är blöt för att uttorkningen under bygget inte skötts på rätt sätt eller om den blivit fuktig efter en översvämning? Om man nu prompt inte vill använda den för svenska förhållanden utmärkta krypgrunden (isolerad och skyddad med TrygghetsVakten Krypgrund)… Jämför med bilindustrin igen: det är bra med aktiv säkerhet och goda köregenskaper som gör det mindre sannolikt att krocka men det är i sig inget skäl att inte fokusera den passiva säkerheten som skyddar passagerarna i händelse av en krock. Bägge perspektiven behövs.
Ibland är världen obegriplig
Rikard Bergsten, den 24/11, 2009
TV4s Kalla fakta hade ett reportage om Älvsbyhus som följts upp i bl a Aftonbladet. Jag finner några saker helt obegripliga:
1) varför journalister bara räknar på ‘flest anmälningar’. Hade de eller åtminstone deras redaktionschef haft en rudimentär statistikutbildning så hade de ju varit medvetna om att det är rimligt att sätta detta i proportion till hur många hus som byggs av tillverkaren i fråga. Om hustillverkaren i själva verket har färre anmälningar per hus så är det ju ett kvalitetstecken snarare än ett tecken på bristande kvalitet. Dessutom skulle man ju vilja veta om en ‘anmälning’ motsvarar ett hus eller 200 st gruppbyggda dito som gemensamt gjort en anmälan.
2) varför hustillverkare verkar tjafsa om småsaker. Om något blivit fel i byggprocessen så måste det väl vara billigare att bara åtgärda det fortast möjligt än att hålla på och processa om kostnader. Varför riskera ett värdefullt varumärke för sådant här? Dessutom har kunden rätt att förvänta sig ett felfritt hus.
3) varför man i Sverige 2009 fortfarande bygger hus utan tält. Ett tält till ett småhus kostar en struntsumma, tar en halvtimma att resa och sedan kan det regna hur mycket det vill. Så gör man 15 mil västerut i Danmark. För att som Älvsbyhus resa uppåt 2000 hus per år behövs kanske 30 eller 40 tält. Känns inte som någon oöverstiglig kostnad i sammanhanget…
Jag har nu tittat på över tusen hus i mitt arbete med fuktskador. Om du går i husköparplaner skall du absolut inte räkna bort volymhustillverkarna. De bygger hus inomhus och kvalitetssäkrat i en process där allt görs likadant varje gång. Min erfarenhet är att det inteär fler problem med Älvbyhus än andra tillverkare, och det gäller andra volymhustillverkare också.
Men om jag nu måste ge råd vill jag ändå rekommendera något av dessa företag:
Sidensjöhus
Faluhus
Smålandsvillan
S:T Annahus
Västkuststugan
Bothniahus
SibCon timmerhus
NCC
PEAB
Varför? För att de bygger fuktsäkert med TrygghetsVakten förstås 
Varför gå ut med detta innan de vet något?
Rikard Bergsten, den 11/11, 2009
En artikel i DN refereras docenten Carl-Gustaf Bornehag som säger att kopplingen mellan fukt, mögel och ohälsa “kan vara överdriven”. Med tanke på hur många som lever i mögelskadade hus utan att veta om att det är skadligt känns formuleringen enastående obetänkt. Faktum är ju att mögel är implicerat i en mycket lång rad studier. Det kan ju naturligtvis vara så att andra faktorer spelar en större roll än vad man tidigare trott (även om vi inte vet detta, det är ju i själva verket hypotesen som skall provas i den nya studien) och mögel en mindre. Men med tanke på att så många över huvud taget inte vet att mögel i inomhusmiljön är skadligt är jag rädd att de som läser det kan lockas att tro att mögel i innemiljön inte alls är ett bekymmer.
Rent vetenskapligt är det naturligtvis svårt att fastställa en orsak bakom astma, allergier, trötthet, huvudvärk, hudutslag och andra mögelsymptom eftersom mögel inte påverkar alla människor likadant. Men när två personer i ett hushåll av fem blir sjuka i ett mögelskadat hus och blir friska när de flyttat därifrån är det väl ändå rimligare att säga att mögel är en orsak, även om mögel och en annan okänd faktor skulle vara den utlösande faktorn rent medicinskt. Jämför med radon: radon i sig skadar ytterst få, men radon tillsammans med andra riskfaktorer kan vara dödligt. Är det då rimligt att säga att kopplingen mellan radon och ohälsa är “överdriven”?
Vetenskapen skulle må bra av att lära sig att tala latin till de lärde och till bönder på bönders vis…
Vi får medhåll om upphovsrätten
Rikard Bergsten, den 4/11, 2009
Juridikprofessorn James Boyle har talat på internetdagarna och i mycket summerat vårens debatt som vi hade här på bloggen: computer sweden.
På drygt trettio år har upphovsrätten förlängts från 14 år till långt över hundra i de flesta fall. Rimligt? Detta samtidigt som kostnaderna för att utveckla vissa produkter som med nödvändighet (nåja, det diskuterades) behöver skydd har mångdubblats (som läkemedel) och andra produktlivscykler har gått från decennier till månader.
Jag kan inte annat än hålla med James Boyle, det är hög tid att se till fakta och att börja väga motivationen att skapa (för vilket skydd erbjuds) med spridningen (vilket uppenbart lider av monopol).
Boverkets rapport bekräftar problemen
Rikard Bergsten, den 15/9, 2009
Ibland är det så skönt att få sällskap! Särskilt när sällskapet har god renommé. Det har ibland känts som att vårt budskap om att mögel på vindar och i krypgrunder utgör ett problem och en hälsofara bara når de redan frälsta.
Boverket har i veckan släppt en rapport, BETSI 2009, om tillståndet i våra byggnader. De konstaterar, precis som vi hävdat i många år, att mögelproblemen är omfattande och utgör en stor hälsofara. Nu hoppas jag att framför allt pressen, som med rätta riktat mycket kritik mot oskyddade krypgrunder och enstegstätade fasader (putsade fasader utan innanliggande dränering), men tidigare bortsett från vindsutrymmena, skall skänka lite uppmärksamhet till detta tredje stora problem. Många husägarna bor i hus med mögel på vinden, oftast ner mot takfotsventilationen, utan att veta om det. Helt enkelt eftersom de inte vetat om att man bör inspektera vindsutrymmet och åtgärda eventuella mögelproblem. Så tack Boverket, för väl utfört arbete!
Boverket skriver:
Det finns mögel i hus, särskilt vanligt är det på kallvindar och i krypgrunder. I bostäder med fukt- och mögelskador är hälsobesvär vanligare än i bostäder utan sådana problem. … Enkäter till boende visar att få personer sätter sina upplevda hälsobesvär i samband med bostaden, i synnerhet gäller detta boende i småhus.
Allergier, astma, återkommande huvudvärk, förkylningssymptom utan “färg i snoret”, och trötthetskänslor kopplas alla till mögel. Men symptomen är ju så diffusa att det alltid skulle kunna vara något annat. Det är naturligtvis ett problem eftersom dålig hälsa kan uppstå utan att orsaken är uppenbar.
Boverket fortsätter:
BETSI (Boverkets studie från 2009) visar på fler fuktskador än vad ELIB (Boverkets studie från 1991) gjorde. Detta kan delvis förklaras med att definitioner för exempelvis fuktskada varit annorlunda i BETSI. Men det är också i stort sett samma byggnader det handlar om, och de har blivit nära 20 år äldre. Sannolikheten för skador ökar med tiden. BETSI visar på betydligt fler fall med mögel på vindar och i krypgrunder än vad ELIB visade. Skillnaden kan bero på exempelvis varmare vintrar, samt tilläggsisolering på vindar.
Jag skulle här tillägga att betydligt fler riskfaktorer har tillkommit under senare år. I mycket handlar det om konvertering från oljepanna till fjärrvärme eller luft/berg/sjö/jordvärme, vilket minskar ventilationen i huset, ökar det termiska stigtrycket och minskar värmeläckaget till vinden. Alla dessa faktorer bidrar till ökad fuktbelastning på vinden. Sedan Boverkets förra studie har oljeanvändningen minskat med 80% i småhus och 70% i flerbostadshus. Det är i sig en positiv utveckling, om man samtidigt hade adresserat fuktproblemen det skapar. När man däremot gör energibesparande åtgärder utan att se över fuktproblematiken det skapar får man ofta ohälsa på köpet.
Boverket beskriver också hur branschen flyr från sitt ansvar:
Problemet med skador fortsätter. I Byggkommissionens betänkande, Skärpning gubbar SOU 2002:115, föreslogs en haverikommission som skulle utreda orsaker till byggfel. Statskontorets uppföljning 2009, Sega gubbar, visar att kvaliteten inte förbättrats och att flera av de åtgärder som föreslogs i skärpning gubbar inte har genomförts.
För att råda bot på detta föreslås ett nytt mål:
Boverkets förslag till reviderat mål
År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt.
Därför ska det säkerställas att:
- fukt inte medför problem i inomhusmiljön genom att skapa förutsättningar för mögel och bakterier eller emissioner från material. Andelen byggnader med fuktskador av betydelse för inomhusmiljön ska år 2020 vara lägre än 5 procent av totala byggnadsbeståndet.
Att det är en allvarlig fråga bekräftas av socialstyrelsen:
I rapporten redovisas också en samlad riskvärdering som tyder på att luftvägsproblem och astmabesvär ökar med 30 – 50 procent om man bor i hus med fukt och mögelskador. En riskökning med 30 procent innebär att 25 000 personer har astmasymptom till följd av fuktproblem i bostaden, enligt Socialstyrelsen.
Och Boverkets egen enkätundersökning bekräftar problembilden:
Enkätundersökningen som gjordes inom BETSI visar att … 15 procent av småhusen har haft en fukt- eller vattenskada. Motsvarande siffra för de nybyggda småhusen var sju procent. Vidare visar enkätundersökningen att i bostäder med fukt- och mögelskador är en rad hälsobesvär vanligare än i bostäder utan sådana problem.
Min egen erfarenhet är att det faktiskt är ännu värre. Det är väsentligt fler än 15% av husen som är skadade. Caroline Ahrnens och Emma Borglunds utmärkta studie Fukt på kallvindar från Chalmers 2007 visade ju att så många som 72% av husen i västsverige hade befintlig mögelpåväxt i kallvinden.
Resultat från BETSI visar på att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå. Det är betydligt fler än i ELIB, som visade att cirka 11 procent hade grava fuktskador
Boverket konstaterar också att det blivit praxis att installera termisk avfuktare i en krypgrund, det tackar vi för:
För krypgrunder har det utvecklats en praxis att i samband med husförsäljning i många fall installera … isolering mot mark och värmekabel i krypgrunden. Denna typ av åtgärd har en låg installationskostnad …
När det gäller energieffektiviserande åtgärder på vindar konstaterar Boverket att energieffektivisering kan ställa till med skador om man inte också åtgärdar fuktproblematiken:
Eftersom det är vanligt förekommande med mögelpåväxt i speciellt äldre byggnader så måste det vägas in vid energieffektiviseringen av bostadsbeståndet. Tilläggsisolering av byggnadsdelar medför högre fuktnivå på utsidan av isolerskiktet. Finns det redan en etablerad mögelpåväxt så kommer denna att förvärras. Exempel på en sådan situation är tilläggsisolering av vindar.
Jag saknar i detta stycke ett konstaterande om att energieffektivisering fortfarande är lönsamt även inklusive en installation av hygrodynamisk avfuktning på vinden. För så är det ju: man kan spara mycket pengar på att tilläggsisolera, en vinst som man sedan får varje år. En engångskostnad för isoleringen inklusive hygrodynamisk avfuktning sparas snabbt in.
Vi på Lindenstone Innovation AB är jätteglada över att ha hjälpt drygt 6000 villaägare att bygga bort fuktproblemen på kallvindar och i krypgrunder. Men det känns samtidigt tragiskt att mellan 490 000 och 730 000 hus fortfarande är oåtgärdade och hälsofarliga, när åtgärden ändå är så enkel, billig och effektiv. De 25 000 till 42 000 som enligt Boverket idag har astmasymptom till följd av fuktproblem i bostaden har det i onödan! Men den största skandalen är kanske ändå att många av våra 1,4 miljoner skol- och förskoleelever vistas i lokaler där krypgrund och vind står oåtgärdade.
Bra med nyansering i patentdebatten
Rikard Bergsten, den 9/9, 2009
När jag i våras skrev mitt inlägg om upphovsrätten, så kom jag också in på patentfrågan. Jag skrev då:
“Patent fungerar fortfarande väl inom vissa sektorer. Det är t ex svårt att tänka sig en livskraftig läkemedelsindustri utan att läkemedelsbolagen får de där sju till tio åren av ensamrätt, efter det att forskning, utveckling och klinisk prövning har avslutats. Ingen skulle vilja investera miljarder i ett läkemedel om det så fort det visat sig framgångsrikt skulle dyka upp lågpriskopior som kan sätta pris efter sin produktionskostnad utan hänsyn till utvecklingskostnader.”
I diskussionen efteråt var det någon som påpekade att det var väl inte så konstigt att en uppfinnare var mot upphovsrätt, men försvarade patentsystemet. Nu är mina ställningstaganden inom immaterialrätten, som de som verkligen läst mina tidigare inlägg vet, inte riktigt så enkla eller baserade på egennytta.
I kommentarerna efter mina tidigare inlägg uppstod många diskussionsspår; t ex om skyddstider, om läkemedelspatent och om möjligheterna att ta ett samlat grepp om immaterialrätten. De som följde dessa diskussioner vet att jag inte bara är kritisk till upphovsrätten utan även har reservationer mot delar av patenträtten. Samtidigt är jag övertygad om att någon form av skydd för såväl konstnärliga verk som uppfinningar behövs: Frågan är inte svart eller vit. När det gäller såväl upphovsrätt som patentsystem handlar det om att det behövs reformer och inte ett fullständigt avskaffande.
En bra och nyanserad diskussion är därför viktig!
Diskussionen har startat
På Infallsvinkel läser jag - under den uppmärksamhetsskapande rubriken “Piratpartiets haveri i patentfrågan” – att Piratpartiet borde ändra sitt principprogram och moderera sin ståndpunkt i patentfrågan. Partiet borde kräva reformer av patentsystemet istället för att vilja riva det. Det är lätt att hålla med.
Överhuvudtaget har patent varit på tapeten i bloggosfären och särskilt inom piratpartiet på sistone. Glädjande!
Röster i debatten
OlofB skriver eftertänksamt, och ifrågasätter å ena sidan om det verkligen är bra och nödvändigt att skrota patentsystemet. Å andra sidan tar upp några exempel på hur vansinnigt patentsystemet kan fungera, vilket är fullständigt sant.
Johanna Nylander påtalar i en kort och koncis artikel risken för kommande mjukvarupatent i samband med harmoniseringen av de europeiska patentlagarna. Det är en reell och obehaglig risk. Mjukvarupatent riskerar att föröda kreativiteten i en hel bransch i det att de låser lösningar i 20 år när en produktlivcykel räknas i månader. För 20 år sedan fanns inte world wide web. Vi har kommit dit vi är i mycket för att andra sett hur man kan göra något bättre och sedan gjort det. Mjukvarupatent ökar bara affärsrisken (det blir i praktiken omöjligt att verifiera att en ny mjukvara inte skulle göra intrång på den mängd patent som redan finns i USA och snart kanske även inom hela Europa). Samtidigt tillför patent ingenting: kostnaderna för att utveckla ny kod är så låg att att den blir utvecklad utan hjälp av ett patentinstitut.
Prärietankar har skrivit en hel del om patent. Frågan är en av de centrala som får honom att ifrågasätta Piratpartiet. Han försvarar medicinpatenten, och försöker förklara vad de innebär för de som är involverade. Han försvarar patenten bland annat mot:
Amelia Andersdotter, som är starkt kritisk till medicinpatentens värde, går i polemik mot Prärietankars inlägg. Som framgick av vårens artiklar anser jag just medicinpatent vara ett område där det är befogat med en monopoltid i utbyte mot publicering. Dels för att öka spridningen och dels för att motivera utvecklingskostnaderna.
Sagor från livbåten, Marcus Fridholm går på linjen att det som behövs är reform, inte avskaffande, men som också påpekar att patent är ett ingrepp i marknaden. Ungefär samma sak som jag själv anser.
Inte så enkelt som att a ger b
Min egen inställning till patentsystemet är klart kluven. Å ena sidan har patentsystemet i praktiken blivit en slags kartell, där storföretag i kraft av patentportföljer och advokater håller undan små uppstickare. En sådan utveckling betyder att patentsystemet till slut inte ens är bra för oss uppfinnare. Vi hamnar i svårbedömda affärsrisker på grund av risken för att inkräkta på något patent och fastna i någon av de patentmattor som byggs upp. Inom många utvecklingssektorer är mängden aktuella patent så omfattande att de enda som kan delta i utvecklingen av nya innovationer är de stora företagen. Små uppstickare utan egna stora patentportföljer, har svårt att delta i det korslicensierande som ligger bakom nästan alla nya produkter – de blir inte ens inbjudna till förhandlingsbordet.
I många fall är det bättre att skydda sina idéer genom sekretess och genom att investera i sitt varumärke än genom att patentera dem. Om vi ser patentsystemets uppgift som att säkerställa innovation, utveckling och spridning genom öppenhet och ekonomiska incitament för uppfinnarna, så är det knappast ett gott betyg för systemet att det kan kännas mindre riskfyllt att hemlighålla sina innovationer än att patentera dem.
Samtidigt är patentsystemet faktiskt ett bra verktyg, kanske det enda, som kan motivera dyr forskning och utveckling. Utan möjligheten att få en tidsbegränsad ensamrätt skulle det bli svårt att få fram det kapital som krävs för långa och dyra utvecklingsprojekt.
Men man måste våga ifrågasätta om det alltid ger den önskade effekten. Får vi verkligen en snabbare teknisk utveckling tack vare patenten? Har de miljontals patenten inom telekom- och dataområdet verkligen bidragit till en snabbare utveckling? Hade inte företagen ändå tvingats driva utvecklingen framåt, av det enkla skälet att en två år gammal produkt är en död produkt i en bransch som kännetecknas av så korta produktlivscykler?
Det är en svår fråga att reda ut inom vilka områden som patent gör nytta; hur långa skyddstider som är optimala, för att inte tala om hur man ska begränsa patentsystemets negativa bieffekter. Vad jag säkert vet är att det i dagens läge är orimligt att smygvägen eller på annat sätt utöka omfånget för patenten. Jag vill inte se patent på affärsmetoder, mjukvaror eller DNA. Vad vi behöver är istället en reformering av skyddstiderna. I snabbrörliga branscher bör dessa inte vara mer än några år. I branscher där kopior är lätta att framställa och där utvecklingskostnaderna är höga, som medicin och kemi t ex, bör skyddstiderna vara längre. Inom just medicin tycker jag faktiskt att skyddstiderna snarare är för korta än för långa.
De flesta antar ryggradsmässigt att en innovatör som jag är för omfattande patentskydd och långa skyddstider, men det är bara för att de inte ser den andra eggen på detta tvåeggade svärd. Mitt eget patent skyddar mig själv, men om jag skulle behöva licensiera in 1000 patent för att få ut min egen produkt på marknaden så hade jag kanske hellre varit utan eget skydd. Det ligger ett egenvärde i att hålla antalet aktiva patent nere eftersom mängden patent i sig självt utgör ett problem för nyskapande. Vi har sett patenttiderna förlängas och antalet sökta patent mångdubblas under senare år. Det påkallar en motreaktion från samhället om vi inte skall dränkas i fragmenterade monopol, där ingen har kraft att skapa men många har kraft att stoppa andra från att skapa.
Patentsystemet är i behov av reformer, inte av expansion men heller inte skrotning.
300.000 barn bor i fukt- eller mögelskadade hus
Rikard Bergsten, den 28/8, 2009
Tre aktuella artiklar i DN talar om fukt och mögel. Det är ett problem som många är rädda för, men där kunskapen ofta är ganska skral. Så mycket som vartannat hus kan vara drabbat, och 300.000 barn beräknas bo i hus med fukt- eller mögelskador.
Mögel ett allvarligt hälsoproblem som kan leda till allergier och astma eller astmaliknande symptom. De långsiktiga effekterna är mer oklara, men de lär knappast vara positiva när man andas in en soppa av allergiframkallande och cancerogena ämnen. Samtidigt är det ofta ett osynligt problem, ett som inte syns i form av lyxiga köksöar eller stora fönster.
– När vi läser annonser om nybyggda hus så nämns aldrig hur de är byggda. Däremot talar man gärna om stora fönsterpartier, köksöar och klinker i hallen. Varför står det inget om att huset står på en bunt cellplast eller att det finns miljontals små glasfibrer i väggarna, undrar Rolf Dufwa-Wall. Det är klart att vi skall ha stora fönster, men de skall byggas i söderläge och vara energifönster. På husets norrsida skall ljusinsläppen vara få.
De flesta husägare saknar inte hål att stoppa pengar i. Även om man vet hur riskabelt det är att inte ta itu med fukten, så får det ofta sekundär prioritet fram till dess de synliga skadorna visar sin fula nuna. Tyvärr innebär det ofta att man undviker förhållandevis små kostnader nu, för att istället få en verklig kalldusch som tömmer plånboken senare. Fuktskador som inte beror på andra skador har dålig täckning i de typiska husförsäkringarna, så när man väl är drabbad så kostar det. Långt innan dess, har det redan börjat kosta – fast då kostar det i hälsa.
Fukt och risken för mögel och andra skador är inget som bara drabbar andra. Oerhört många hus är drabbade, många av dem är förhållandevis nybyggda:
Nästan alla material kan mögla. Och orsaken till mögel och rötsvamp är alltid densamma: Fukt.
– Våra tester visar att utvändigt mögel på bostäder är ett jättestort problem. Uppskattningsvis vartannat hus är drabbat, framför allt trähus, säger Stefan Hjort vid Swerea IVF, som lett Folksams test av mögeltvättmedel.
Här handlar det mer om ett estetiskt problem än ett hälsoproblem. Men invändigt kan mögel vara desto mer hälsovådligt.
Forskare vid Lunds universitet har visat att vissa mögelsvampar producerar mycket giftiga ämnen som sprids i inomhusluften. En del kan påverka kroppens immunsystem och öka benägenhet för allergi, andra är cancerframkallande och inflammatoriska.
Storleksuppskattningen i artikeln handlade om utvärtes mögel, men mögel inomhus, i grund och på vind är även det oerhört utbrett. Det de flesta har bäst koll på är mögelskador inomhus. Man försöker hålla koll på badrum och andra våtutrymmen, för de är trots allt synliga. Trots det överraskas man ofta av skadorna. Men det som inte syns finns inte, så även om man håller koll på sin boendyta så får ofta vind och grund klara sig själva.
Ett problem i energikrisens spår
Vårt sätt att bygga förändrades kraftigt under sista fjärdedelen av nittonhundratalet. Energikris och miljötänkande har fått oss att isolera våra hus, täta dem och i allmänhet söka efter varje litet uns av värme som kan slippa ut “i onödan”. Samtidigt har de nya och nygamla byggteknikerna kommit till utan verklig förståelse för hur fukt och fuktproblem fungerar.
Såväl platta på mark som en oskyddad krypgrund är ett fuktproblem som väntar på att hända. Platta på mark på grund av bristande uttorkning och svårigheter att inspektera och åtgärda efter en tillfällig skada som läckage, dålig dränering eller översvämmning. Krypgrunden, som inte har de problemen, är dock värmetrög vilket medför att den ofta är kallare än sin omgivning. Det leder till höga fuktnivåer om den inte skyddas av t ex en termisk avfuktare.
Fukt leder till skador och fuktskador leder till ohälsa och ekonomiska påfrestningar. De kan och borde förebyggas i alla hus.
Byggbranschen och enskilda husägare har genom okunskap skapat rena mögelfällor i våra moderna hus. Vi kommer att få betala i form av försämrad hälsa.
Men det finns lösningar.
Trygghetsvakten en enkel lösning på ett svårt problem
Krypgrunden i ett modernt välisolerat hus skiljer sig från sin förlaga torpargrunden i att lite eller ingen värme kommer ner från boendeytan. Därmed uppstår i vissa lägen situationer där fuktkänsligt material i krypgrunden är väsentligt kallare än utomhusluften, vilket leder till kapillärkondensation eller t o m ytkondens.
På kallvinden finns liknande problem, där insidan av taket kan bli oerhört fuktigt. Stjärnklara nätter fungerar taket som den kalla väggen, och stora mängder fukt avsätts i form av kondens. En gång i tiden hävdes problemet genom en varm murstock och mindre isolering i takbjälklaget, men i jakten på energi har vinden blivit bättre isolerad och någon varm murstock finns inte längre i många hus.
Lösningen ligger i att tillföra värme och se till att fuktig luft kan komma ut men inte in. Det är trygghetsvaktens grundläggande idé. Det som gör trygghetsvakten så bra i detta sammanhang är att värme bara tillförs när det behövs och där det behövs, vilket sänker energiåtgången drastiskt. Ventilationsstyrningen som innebär att luft bara ventileras in när den är uttorkande, hygrodynamisk avfuktning, innebär att man så långt det är möjligt torkar enbart med hjälp av det omgivande klimatets variationer.
Det är en billig försäkring mot framtida ekonomiska och hälsorelaterade problem.
– Fukt kan kopplas till ohälsa men möglets roll är diffus – exakt vad man blir sjuk av vet vi inte. Man exponeras för en hel soppa av ämnen i ett vattenskadat hus. Mikroorganismer växer till samtidigt som gasformiga ämnen kan frigöras från olika byggmaterial. Troligen är det en kombination av dessa ämnen som kan orsaka exempelvis allergi och astma.
Ljus i mörkret
Det kommer nya byggtekniker, även om det tar tid innan insikterna om hälsosamma hus slår igenom. Den sista av DNs artiklar handlar just om detta, om det går att bygga bort mögel:
På 1970-talet kom larmen om de dåligt isolerade plattgrunderna, som ledde markfukten in i bostäderna. Nya fuktproblem blev det när den gamla torpargrunden lanserades i en ny version, krypgrunden. De senaste fuktlarmen har handlat om en viss typ av putsade fasader, som orsakat mögelskador.
Flera hustillverkare hävdar nu att de har utvecklat byggsystem som minimerar risken för fuktskador. DN Bostad har träffat två av dem, Fagerdala Hem och Mega Roc. Kanske är det inte en tillfällighet att båda satsar på stenkonstruktioner.
Det är bra att nya byggsystem utvecklas som innebär mer fukttåliga material och mindre riskfyllda konstruktioner. Aversionen mot trähus förstår jag dock inte. Trä är ett utmärkt byggmaterial, miljövänligt, billigt och lätthanterligt. Vad det handlar om är att huset måste byggas så att tillräckligt höga fukthalter för fuktskadeuppkomst inte uppstår. Det går utmärkt med såväl trä som stenhus. Trä möglar vid lägre fuktkvot än betong men smutsad betong - och det är smutsigt på alla byggplatser - är inte bättre än en bra träprodukt. Slutsatsen är förstås att husen måste byggas så att höga fukthalter inte uppnås, vare sig de är byggda i trä eller betong.
Kosta på under ytan, inte bara på ytan
Det finns ett gammalt talesätt att snålheten bedrar visheten. Men det är absolut ingen mening att lyxrenovera ett hus om det står på fuktsjuk grund eller skyddas från väder och vind av ett lika fuktsjukt tak.
Problem som man nonchalerar kostar alltid mer senare.
Sveriges största mögelhot?
Johan Månsson, den 26/8, 2009
Sveriges vindar kan vara en katastrof i vardande för Sveriges fastighetsägare. Många vindar har en konstruktion som bjuder in fukten. Det kommer ständiga rapporter i media om mögel i badrum och krypgrunder. Före sommaren larmade Rapport om fuktskador och mögelproblem på fasader. Men vindarna är det tyst om. Ändå har mer än hälften av Sveriges husbestånd kallvindar som står och möglar. Är det ett mindre problem bara för att möglet är ovanför våra huvuden?
I vår strävan efter att skapa energisnålare fastigheter glömmer vi lätt att värmeläckage har en funktion. Vårt sätt att konstruera krypgrunder, vindar och putsade fasader har historiskt sätt klarat sig bra utan fukt och mögelskador tack vare ett visst värmeläckage. Till exempel har de flesta äldre vindar klarat sig utan mögelskador på grund av varma murstockar som går genom vinden eller en mindre mängd isolering i vindsbjälklaget. När man tar denna befintliga konstruktion och ersätter värmekällan i huset med fjärrvärme eller annan icke förbrännande värme eller ökar isoleringsmängden på vinden kommer det ovillkorligen att skapas ett klimat gynnsamt för mögel på vinden. Skillnaden mellan olika fastigheter är tiden. För eller senare kommer det börja växa. Detta gäller såväl gamla som nytillverkade hus.
Lite vindbyggnadshistoria
Förr byggde vi med branta tak med lite nattutstrålning av värme. Vindarna kyldes inte ner så mycket klara vinternätter. Den kraftigt dimensionerade råsponten och sparsamma isoleringen skapade vintertid “uppvärmda” kallvindar. Ju kallare nätter desto mer eldade vi, spillvärmen från skorstenar förhindrade kondens på kallvindarna och ökade självdragsventilationen via de uppvärmda skorstenskanalerna. Detta stoppade fuktvandring i husen.
På 30-talet blev takytorna flackare med större nattutstrålning mot rymden. Vi drog in vatten i husen. Lortsverige började bada och duscha, vilket ökade mängden fukt som samlades i takkonstruktionerna. Från 1960 började vi använda el, fjärrvärme och senare andra ickeförbrännande uppvärmningsmetoder, vilket gjorde att självdraget minskade och i vissa fall slutade fungera. Samtidigt övergav man fuktabsorberande isoleringsmaterial som kutterspån till förmån för stenull, mineralull och liknande.
Vid den första oljekrisen på 70-talet sattes”ångspärrar” upp för att förhindra fuktvandring. Energisparprogram innebar att vindarna isolerades och fönster tätades. Samtidigt öppnades takfoten för att förhindra isbildning på hängrännor, vilket ökade kondensproblemen på vindar klara, kalla vinternätter. Efter 1980 observerades mögelproblem på vindar. Lösningar som prövades var ökad ventilation på vinden genom ”mögelstoppers”, som ökade den spontana genomluftningen. Detta ledde till ytterligare kondensbildning.
Problemet med uteluftsventilerade vindar
En uteluftsventilerad vind har två skilda problem som bägge beror på att vindsutrymmet ofta är kallt, särskilt stjärnklara nätter och under vintertid. Dels kan varm luft strömma upp genom otätheter i vindsbjälklaget från boytan och när den når vinden kyls luften ned mot yttertakets insida varvid kondens i form av rimfrost kan uppstå. Dels kan varmare luft ventileras in genom takfotsventilationen och även den kyls mot taket vilket kan ge upphov till kondensation eller förhöjd relativ fuktighet. Resultatet är att taket kontinuerligt absorberar fukt under den kalla årstiden. När temperaturen stiger igen under tidig vår genererar detta mögelpåväxt.
Hur räddar vi våra vindar?
Då problemet med mögel på vinden i huvudsak handlar om temperaturskillnad och då framför allt utkylning av vindsutrymmet behöver man antingen minska fukttillskottet och eller öka värmen i utrymmet. Detta uppnås mycket enkelt med vår produkt TrygghetsVakten Vind Classic. För att ytterligare skapa ett friskt klimat på vinden kan även se över frånluftsventilationen i fastigheten med start i de fuktigaste utrymmena.
Att i efterhand försöka montera en ångspärr är oftast lönlöst då detta är både komplicerat och riskfyllt.
Ett alternativ som har visat sig vara effektivt är dock att isolera taket på utsidan av råsponten. Det finns idag flera tillverkare av denna typ av lösning. Nackdelen med denna typ av lösning är att det ofta kräver bygglov och att kostnaden kan bli ganska hög.
Sammanfattningsvis så kan vi genom att lyfta fram problemet i allmän kännedom också få fram sunda, energieffektiva lösningar innan skadorna förvärras. Även om mögel på vinden inte är lika allvarligt som mögel i innemiljö, så handlar det om väldigt många hus och väldigt stora kostnader; en tickande mögelbomb.
Svamptider - i krypgrunden också
Patrik Lindqvist, den 20/8, 2009
Sommaren är på väg mot sitt slut. Det börjar bli kallare på kvällar och nätter, solen stannar inte riktigt lika länge på kvällarna och det är inte lika självklart att ligga kvar någon längre stund i havsviken. Nu börjar en annan trevlig tid. Svampsäsongen! Augusti till mitten av oktober är, för oss svampälskare, ett himmelrike. Skogen är fullständigt översållad av goda matsvampar. Mängder med kantareller, trumpetsvampar och goda soppar.
Själv spenderar jag många timmar i skogen på jakt efter trattkantareller varje år. Men det är inte bara de trevliga svamparna som växer under denna tid. Svartmögel, vitmögel och hussvamp är några andra svampgrupper som frodas. Det finns flera knep för att upptäcka ett svampangrepp men det absolut bästa är ju att se till att det inte kan växa någon svamp i huset.
Lite fakta om skadliga mögelsvampar i trä.
Lite förenklat kan man säga att är fuktkvoten under 17% i trämaterialet kan svamp inte växa. En fuktkvotsmätare kan du köpa i en välsorterad järnaffär eller på vår hemsida. Att använda en trådlös hygrometer som mäter relativ fuktighet är ofta ganska opålitligt då man vid denna typ av mätning behöver ta hänsyn till temperatur och tid för att få ett rättvisande resultat. Det vill säga det kan var en mycket hög luftfuktighet under kort tid eller vid en lägre temperatur utan att det är någon faktisk risk. En mätning med fuktkvotsmätare är ett avsevärt säkrare sätt att mäta risk för skador.
